Annons

Avtalet som myglar in oss i Nato

Efter mycket hysch-hysch och två dagar efter valet släpptes avtalstexten till Sveriges planerade "värdlandsavtal" med Nato.
Debatt • Publicerad 28 september 2014
Foto: Tomas Karlsson

Snabbt får vi (GP 29 augusti) också reda på att Säve flygfält vore en utmärkt Natobas. Avtalet är ytterst skrämmande läsning. Sällan har vi fått se hur långt Natovännerna är beredda att gå för att bakom svenska folkets rygg trassla in oss i en militärallians, stick i stäv med vår hävdvunna alliansfrihet. Avtalet gör oss till säker måltavla i en framtida stormaktskonflikt mellan Nato (läs: USA) och Ryssland,.

Så här sa regeringen 28 augusti: "Syftet med värdlandsstöd är att säkerställa att värdlandet (läs Sverige) kan lämna effektivt stöd för militär verksamhet på värdlandets territorium i samband med övningar, krishanteringsoperationer eller insatser. Ett fördjupat arbete med (värdlandet) skapar förutsättningar för att öka Försvarsmaktens förmåga att ge och ta emot stöd. Ett avtal om värdlandsstöd blir endast tillämpligt i de fall Nato genomför verksamhet i Sverige på inbjudan av Sverige som värdnation."

Annons

Men särskilt det sista i beskrivningen är grundfalskt. Av själva avtalstexten (på engelska [!] i regeringsprotokoll 28 augusti) framgår nämligen att utöver svenska myndigheter också Nato får initiativrätt, dvs rätt att i ett skarpt internationellt läge kräva ett direkt beslut om svenskt krigsdeltagande.

Vad Nato kan kräva är oerhört vitt definierat. Bl a skall man kunna begära svenska baser för angrepp på tredje land (läs Ryssland): "Militära insatser inklusive övningar, utbildning, experiment och liknande verksamheter ? som krävs för att nå målen i varje strid eller fälttåg."

Regeringen lovar ett allmänt godkännande av fri rörlighet för Nato inom hela vårt territorium och: "för ? flygplan, helikoptrar, fartyg ? i och genom (Sveriges) territoriella områden ? enligt ett allmänt godkännande av varaktig militär Natoverksamhet."

Natos doktrin bygger på kärnvapen. Regeringen har därmed förbundit Sverige att planera för införandet av sådana när den utlovar vad som måste betecknas som ett obegränsat "? stöd efter all sin förmåga ? åt de styrkor som sätts in i Natoledda militära aktiviteter."

I stället för att verka för fred och avspänning med sina grannländer, skall Sverige alltså delta i Natos och USA:s hotfulla inringning av Ryssland. Detta väldiga steg tar regeringen utan någon öppen debatt!

Avtalet innebär för övrigt en rad brott mot svensk grund- och annan lag: Natos trupper kan inte dömas för brott begångna i Sverige eller i annat land från svenska baser och ges veto kring vilken "förtrolig" information kring samarbetet som får offentliggöras.

Att detta insmugglade avtal på ett dramatiskt sätt försämrar Sveriges säkerhetspolitiska läge och ökar risken för krig ligger i öppen dag.

När svenskarna lurades in i EU varnade motståndarna för att landets alliansfrihetspolitik inte skulle kunna behållas vid ett inträde. De fick mer än rätt. Vem kunde tro att vår framgångsrika nästan 200-åriga fredspolitik skulle få ett så snöpligt slut vid ingången till 2000-talet! Så har vi bland annat varit med Nato att bomba sönder Libyen som nu blivit ett blodigt kaos. Vår utrikesminister, internationell USA-lobbyist inför anfallet på Irak 2003 – Irak liksom Libyen ett land som aldrig gjort oss förnär – är numera en av Europas främsta hökar mot Ryssland, ett land som med sina 10 procent av Natos militärbudget i alla medier utmålas som det stora hotet. Slående är också att historielösheten tycks vara total: 100 år efter 1914 gör våra Natovänner sitt yttersta för att mygla in Sverige i en vapenskramlande militärallians!

Den som vill ha ett självständigt och fredsinriktat Sverige står utan tvivel inför mycket stora utmaningar. Närmast gäller det att tvinga fram en debatt inför den omröstning om avtalet i riksdagen som utlovats av försvarsministern. På ett övergripande plan blir det en primär uppgift att demokratisera utrikespolitiken. Att låta politikerna sköta detta område bakom kulisserna är att äventyra Sveriges framtid.

Lennart Palm

historiker i Göteborg

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons