Värme som ärBERGSÄKER

För att utvinna jordvärme och sjövärme gräver man ner alternativt lägger i en slang, enkelt uttryckt. När det gäller bergvärme behöver man borra. Sjövärme är effektivast, men har man ingen egen sjö faller valet ofta på bergvärme. Det är här Klas Samuelsson och hans tre anställda kommer in.

Hur djupt de behöver borra beror på var bergvärmen ska installeras. I Borås centrum, där man diskuterar placeringen av Götalandsbanans station, behöver man borra 60–70 meter för att komma ner till berget. Några hundra meter därifrån går berget betydligt högre upp, man behöver bara borra ett 20-tal meter för att nå berg.

– För de allra flesta villor räcker det med att man borrar 150–200 meter.

Vilken typ av uppvärmning man ska ha tycks ständigt vara en aktuell fråga. Oljeeldning byttes av många mot pelletsbrännare. Andra gick över till fjärrvärme där det var möjligt.

– Nu är det många som har tröttnat på att elda med pellets och vill ha bergvärme. En del oroas för taxehöjningar när det gäller fjärrvärmen och väljer därför att gå över till bergvärme, säger Klas Samuelsson som kan prata sig varm för bergvärme om uttrycket tillåts.

Och det är inte så konstigt. När värmepumpen har tjänat ut och behöver ersättas finns hålet i berget kvar.

– När man köper en kilowattimme bergvärme får man ut fyra eller fem kilowattimmar.

Då man bestämmer sig för att byta uppvärmningssystem ska man tänka på att dimensionera värmepumpen efter tidigare årsförbrukning.

– Varje borrhål behöver en cylinder berg med en radie på tio meter. Därför måste man ha ett avstånd mot grannen på 20 meter. Temperaturen i berget ligger mellan sex och åtta grader. Temperaturskillnad på in- och utgående vatten behöver vara tre till fem grader.

Själva borrningen tar normalt en arbetsdag. Vid start och avslutning behöver det vara två personer på plats. Sedan hålet har borrats fodras det med ett stålrör, därefter gjuter man så det blir tätt mellan berg och rör.

– Vi ytvattensäkrar hålet. Det är viktigt att arbetet utförs så att man inte förstör den omgivande miljön.

Precis som när det gäller solceller har småhusägarna generellt varit snabbare att byta uppvärmningssystem än större fastighetsägare. Nu kommer större kunder som institutioner och fastighetsbolag.

– De riktigt stora projekten omfattar 50 borrhål eller mer. Sjukhuset i Karlstad och universitetet där har installerat bergvärme och har flera hundra borrhål.

Man måste inte ha vattenburen värme för att byta till bergvärme. Det går att konvertera direktverkande eluppvärmning, men installationen blir dyrare eftersom det krävs en del ny rördragning. Räkna med fördyring på cirka 5 000 kronor per element om du byter från direktverkande el till bergvärme, jämfört med om du redan har vattenburen uppvärmning.

– Men, säger Klas Samuelsson, det beror på hur huset ser ut, elementens placering och hur rören kan dras. Det är kanske inget man gör om man inte bygger om.

När han träffar kunder som har installerat bergvärme för flera år sedan och frågar hur det går, blir svaret ofta: ”Jag kollar aldrig.”

Med det vill han ha sagt att bergvärme är ett bekymmersfritt alternativ.

Företaget startades av Klas Samuelssons farfar Yngve 1952, som redan på 1970-talet började borra efter bergvärme. På 1980-talet tog sonen Kurt över och i dag drivs det av tredje generationen.

Inger Dahlin-Ros