Väntar barn – tvingas ut ur Sverige

I söndags gifte sig Linn Ruhtenberg och Steve Shungu på Immanuelskyrkan i Borås framför Linns föräldrar och bror. Och på måndag tar de flyget till Steves hemland, Demokratiska republiken Kongo.

Men det handlar inte om någon smekmånad.

Därifrån ska Steve ansöka om att få leva i Sverige tillsammans med Linn och barnet de väntar.

– För mig var det inte ett alternativ att låta Steve åka själv. Därnere kan vad som helst hända honom och jag kan inte sitta hemma och vänta på att han kanske får komma tillbaka, säger Linn.

Steve och Linn har varit ett par sedan september 2012. De träffades genom en gemensam vän som har en musikgrupp som spelar afrikansk musik. Och det var kärlek vid första ögonkastet.

– Men först var jag orolig, hon såg inte ut att vara äldre än 19 år och jag tänkte att det är alldeles för ungt för mig. Så när hon sa att hon var 26 år blev jag hemskt lättad, säger Steve och Linn skrattar och drar lätt i en av hans korta dreadlocks.

Steve var då mitt uppe i sin asylprocess; han hade kommit till Sverige i januari samma år och sökte som politisk flykting. Han säger att under tiden han varit i Sverige har män sökt upp hans familj nere i hemlandet, vänt uppochner på deras hem och hotat dem.

– De sa till mina föräldrar att om vi får tag på er son kan ni börja planera hans begravning, berättar han och beskriver tiden:

– Å ena sidan var jag livrädd för vad som skulle hända om jag tvingades återvända, och å andra sidan var jag överväldigad av kärlek till Linn. Det var en konstig kombination av himmel och helvete.

I december det året genomförde han – med Linn och det juridiska ombudet vid sin sida – den muntliga förhandlingen. Det är den som sker när man överklagat det första avslaget till Migrationsdomstolen. Sedan dröjde det elva månader innan de skulle få ett nytt besked.

– I maj 2013 förlovade vi oss, på Kulturnatta i Borås. Steve hade planerat allt och överraskade mig totalt. Och sedan levde vi i ett lyckorus hela sommaren, säger Linn.

Men så kom hösten och beskedet som sa att Steve inte skulle få stanna i Sverige. Att de bodde ihop och var förlovade påverkade inte beslutet. De överklagade till Migrationsöverdomstolen, men fick beskedet att de inte skulle ta upp fallet. Och när de den 29 januari lämnade in en verkställighetshinderprövning med anledning av Linns graviditet – hon var då gravid i tolfte veckan – fick de också där avslag. Steve fick beskedet att han måste lämna landet senast den tionde februari, och att han inte fick söka uppehållstillstånd för att stanna med sin hustru ifrån Sverige.

– Vi hade egentligen tänkt gifta oss i maj, för vi ville ha ett vårbröllop, men på grund av det blev vi tvungna att snabba på det.

I tisdags bokade de flygbiljetterna.

– Min familj tyckte inte att jag borde, men jag har inget alternativ. Tanken på att sitta här hemma och undra om han skulle klara sig eller bli gripen, när han skulle kunna kontakta mig eller om han ska försvinna för alltid, var för tung, säger Linn.

Under hela processen har hon mått väldigt dåligt, psykiskt på grund av situationen, och på slutet fysiskt av graviditeten. Och hon är besviken på regelverket som tvingar honom att återvända.

– Är det såhär det ska behöva fungera? Jag är dömd för att jag råkat bli förälskad i en person som är i Sverige och söker hjälp. Jag är besviken på att vi inte ska få tillbringa den här tiden tillsammans tryggt och att vi nu måste riskera både våra och vårt barns liv för att få vara tillsammans. Allt för en enda liten regel.

Utrikesdepartementet avråder från icke nödvändiga resor till Demokratiska republiken Kongo och den svenska ambassaden redogör för hur situationen för mänskliga rättigheter kännetecknas av godtyckliga frihetsberövanden, plundringar, utpressning, kidnappningar, tortyr, våldtäkter, stympningar och utomrättsliga avrättningar.

– För någon som bor i Sverige är det svårt att förklara hur det fungerar där. Ett enda ord som är kritiskt och så kan man försvinna spårlöst. Jag är rädd för att de tar mig det första de gör på flygplatsen, så att jag inte ens kan ta mig till ambassaden. Och jag kan inte försvinna eller dödas nu. Jag har ett ansvar för Linn och barnet.