Ulrik Nilsson om 2009: "Läget för Borås är inte nattsvart"

Det framhåller kommunstyrelsens ordförande Ulrik Nilsson, som trots allt inte anser att läget är nattsvart för Borås del.

Nilsson tittar in under ett par eftermiddagstimmar i mellandagarna för lite pappersgenomgång på sin arbetsplats i ett ovanligt folktomt stadshus.

Här är det fridfullt, i skarp kontrast till den allmänna oron om hur långt den globala konjunkturkrisen ska tränga in i den svenska samhällskroppen.

– Det är klart att det betyder oerhört mycket när stora amerikanska kreditinstitut kollapsar. Det talas om obetalda bostadslån utan täckning för fem tusen miljarder dollar. Allt detta ska betalas, men det är framförallt den amerikanska ekonomin som kommer att påverkas, framhåller Ulrik Nilsson.

– Men jag blev förvånad över hur enormt snabbt den här vändningen kom. En sak vi bör lära oss är att nästa kris inte kommer att se ut som den förra...

Om vi ser till varslen på arbetsmarknaden har ännu så länge Boråsområdet inte drabbats så hårt. Men är du oroad över hur det blir nästa år?

– En avgörande fråga blir om krisen leder till att folk inte bara köper färre bilar, utan även färre gardiner, skulle man kunna säga. Att bilkonsumtionen har sjunkit slår i Vårgårda men inte i Borås.

– Borås har blivit mer och mer tjänsteberoende och mindre tillverkningsberoende, samtidigt som exempelvis Volvo Bussar och Ericsson i Borås såvitt jag förstår går bra.

– Och eftersom tjänsterna ligger senare i förädlingskedjan är det svårt att veta idag hur det ska bli, säger Nilsson.

För att möta lågkonjukturen och hålla uppe efterfrågan i framförallt byggsektorn har kommunens investeringsbudget för 2009, trots den försämrade ekonomin, skruvats upp till 390 miljoner kronor.

Men däremot vågar inte kommunalrådet utlova att hela den kommunala personalstyrkan bibehålls utan neddragningar.

– Vi vet redan att skatteintäkterna inte ökar lika snabbt 2009, och ännu sämre blir det 2010. Men tiotusenkronorsfrågan är hur våra kostnader utvecklas. Får vi mycket varsel, stiger kommunens sociala utgifter och försvårar läget.

– Men jag vill ändå betona att vi tidigare har tagit oss ur värre situationer än den vi nu ser, säger Nilsson som vill undvika att göra 2008 års bokslut allt för mollstämt.

Skolan har ju varit en stor debattfråga under året - BT har i veckan visat hur stor skillnaden är mellan invandrarelever och infödda svenskar när det gäller att klara grundskolan – vad är din kommentar till detta?

– Först det alldeles uppenbara: för den som kommer från en annan kultur tar det väsentligt längre tid att lära sig det svenska språket, vilket innebär en automatisk uppförsbacke.

– En annan reflektion är att jag tror vi har en tendens att se de nya svenskarna som offer. Resultaten i skolan blir snabbt en politisk fråga som handlar om vilka resurser som tillförs. Detta trots att det är svårt att se mer än ett svagt samband mellan insatser och resultat.

Men vad vill du göra, du har ju själv påpekat hur viktiga skolfrågorna är?

– Jag har stor respekt för föräldrarnas och elevens egna värderingar, vad de faktiskt vill är det som är mest avgörande. Jag tror att vi tydligare borde visa att utbildning verkligen betyder något.

– Och jag tror det är ett problem, som någon sa, att man kan gå nio år i skolan utan att möta någon som lyckats.

– Det vore inte fel om eleverna drömde om att en dag bli Nobelpristagare istället för Idolvinnare, detta sagt utan att alls förringa Idol.

Pinnochio får väl utnämnas till årets största lokala tilldragelse - hur väsentlig är han och de andra nya skulpturerna för Borås, anser du?

– Jag har uppfattat det som att Borås faktiskt blivit en intressant arena att vara med på, när nu både Jim Dine med Pinnochio och Tony Cragg med Declination finns representerade här.

– Detta kan bli mycket betydelsefullt när vi nu diskuterar möjligheterna att ordna en skulpturbiennal vartannat år.

– Själv ser jag Pinnochio som en slags hedersinvandrare i Borås. Han kommer hit, ensam och föräldralös och får dessutom höra ”du hör inte hit”. Han representerar den som vill uppåt och vill förkovra sig.

– Just den här funktionen har kultur och offentlig konst – man reflekterar över sin situation. Häri ligger det stora värdet, som jag ser det.

Ulrik Nilsson kommer att fira nyår i lugn och ro med familjen och önskar å mångas vägnar ett återhållsamt nyårssmällande.

– Jag har fått en del propåer från folk om att jag borde använda den lokala ordningsstadgan för att förbjuda fyrverkerierna. Jag har bett juristerna kika på detta, men har förstått att det inte är helt lätt.

– Ur miljösynpunkt kan man önska att det inte smälls alls. Under nyårsnatten lär det spridas lika mycket tungmetaller från fyrverkerierna som läcker ut från ett års industriproduktion, säger Nilsson och tipsar om att det finns ”gröna” fyrverkeripjäser för de som ändå inte vill avstå.