Ulricehamn sticker ut – socionomer står på kö

De flesta kommuner i landet har svårt att rekrytera och behålla myndighetsutövande socionomer. Ulricehamns kommun har inte en enda vakans.

– När vi utannonserar tjänster så har vi fått så många sökande så att vi har kunnat göra ett urval. Även socionomer med erfarenhet söker sig aktivt till oss så vi får inte bara nyutexaminerade. Vi har medvind just nu, konstaterar Magnus Andersson som är chef på individ- och familjeomsorgen.

Förklaringen är kommunens uthålliga och framgångsrika arbete med systemteoretiskt förhållningssätt.

Enhetschefen Tina Rosenberg tog initiativ till en grundutbildning för alla anställda på barn- och ungdomsenheten 2008.

– Vi befann oss i ett läge där det krävdes förändring. Det var höga kostnader, tråkig stämning och ganska så ledsen personal, säger Tina Rosenberg.

Utbudet av insatser till klienter var begränsat.

– Det fanns i princip bara institutionsvård och hemma-hos-insats att välja på. Om man inte passade in i mallen så hade kommunen inget annat att erbjuda, säger Tina Rosenberg.

Den systemteoretiska modellen utgår från att alla individer och familjer är unika.

– Vi prackar inte på våra klienter en universallösning utan frågar hur vi ska hjälpas åt. Människorna sitter själva på sin lösning, säger Tina Rosenberg.

Parallellt med det nya förhållningssättet fattades beslut om att minimera mängden institutionsplaceringar.

– En extern placering kostar mycket pengar och kommer i bästa fall en individ till godo. Problemet var att vi ofta såg att placeringarna inte gav önskat resultat. Det var dyrt och dåligt. Barnen kom tillbaks från institutionen i värre skick än de befann sig i innan, säger Tina Rosenberg.

Kommunen beslutade att använda pengarna från institutionskontot till att bygga upp verksamheter på hemmaplan. Idag används externa insatser endast i yttersta nödfall.

Resultaten är goda och varje erfarenhet bidrar till att förbättra verksamheterna ytterligare.

– Det finns ingen anledning att tro att det finns bättre behandlingspersonal någon annanstans. Det är en tankefälla, säger Magnus Andersson.

Ulricehamns resultat och kostnadseffektivitet har gjort att konsulter som anlitas av SKL, Sveriges kommuner och landsting, har bett ansvariga föreläsa om arbetssättet för att inspirera andra kommuner.

Vad är den största fördelen med förhållningssättet?

– Att vi får högre kvalité. Ungdomarna och barnen lyckas bättre. De kan bo kvar hemma i större utsträckning, och om familjer måste splittras så ökar förutsättningarna för en god relation, säger Max Rademacher som är familjebehandlare.

Systemteori leder också till nöjd personal.

– Man sitter inte som en maskin för att handlägga och administrera ärenden, utan man får vara med och ha idéer och förverkliga dem. Det leder till kreativitet, nyfikenhet och arbetsglädje, säger Tina Rosenberg.

För lyckat resultat krävs kontinuitet över tid och Ulricehamn har liten personalomsättning – även på chefsfronten.

– De enskilda personerna är bärare av förhållningssättet. Många vill vara med och spåna och vara kreativ med kollegerna. Sådant uppmuntras av ledningen för att vi ska hitta de bästa lösningarna för familjerna, säger Max Rademacher.

I höstas inleddes den tredje utbildningsomgången av systemteori. Nu får de senast anställda lära sig grundprinciperna vid återkommande tillfällen under ett års tid.

Synsättet präglar allt arbete på barn- och ungdomsenheten, och har börjat sprida sig till andra enheter.

– Tanken är att förhållningssättet ska genomsyra hela individ- och familjeomsorgen. En gemensam grund skapar tydlighet i organisationen, säger Magnus Andersson.