Annons

Teorin: Boråsarna plötsligt mycket bättre på att spola

Mängden material som behöver filtreras bort ur nedspolat vatten i Borås har blivit mindre. Drastiskt mycket mindre.
– Det här är glädjande siffror, men vad de beror på vet vi i nuläget inte, säger Mikael Herbertsson, driftchef för avlopp på Borås miljö och energi AB.
Borås • Publicerad 2 februari 2023 • Uppdaterad 13 mars 2023
Mikael Herbertsson, driftchef för avlopp på Borås miljö och energi AB, leder utredningen kring varför det kom in 70 färre ton felaktigt nedspolat material för 2022 än året innan. Det finns en teori, men det kan inte vara den enda förklaringen.
Mikael Herbertsson, driftchef för avlopp på Borås miljö och energi AB, leder utredningen kring varför det kom in 70 färre ton felaktigt nedspolat material för 2022 än året innan. Det finns en teori, men det kan inte vara den enda förklaringen.Foto: Jan Pettersson

På den stora avfallsanläggningen Sobacken, en knapp mil söder om Borås, hamnar allt avloppsvatten som samlats i kommunen. I fyra stora gallerslussar filtreras det genom galler med tre millimeter stora hål. Det flytande slammet tar sig vidare till rening, större material blir kvar. Det rör sig om bland annat hår, portionssnus och tops.

– Men framför allt är det allt annat papper än toapapper. Som wipes, våtservetter och torkhanddukar. De är inte gjorda av papper som löser upp sig, säger Mikael Herbertsson.

TV: Följ våtservettens väg - därför ska du inte spola ner fel saker

Här saknas innehåll

Annons

Det bortfiltrerade materialet torkas och mellanlagras i containrar. En gång i veckan skickas de från avloppsenheten till förbränningsenheten på Sobacken. Det är i de siffrorna de går att se en tydlig minskning. 2021 skickades det 222 ton, förra året 152 ton. En minskning med 32 procent.

– Det är ju initialt glädjande, vi sammanställer siffror nu och försöker kartlägga hur det blivit så. 2022 var ett ovanligt torrt år och vi misstänker att låga flöden ligger bakom en del av minskningen, men inte allt.

bild 1/3
Det bortfiltrerade materialet torkas, samlas i containrar och skickas till förbränning inom Sobacken. Det är i de siffrorna det syns en minskning. Det skickades 70 ton mindre än året innan.
Allt inkommande avloppsvatten till Sobacken filtreras genom stora galler. Det flytande slammet tar sig vidare till rening, större material blir kvar och samlas upp.
Slammet dar sig lätt förbi de 3 millimeter stora hålen i gallret på Sobacken. Kvar blir mycket av det som felaktigt spolats ner. Mestadels är det papperservetter, bindor, portionssnus och hår.
Det bortfiltrerade materialet torkas, samlas i containrar och skickas till förbränning inom Sobacken. Det är i de siffrorna det syns en minskning. Det skickades 70 ton mindre än året innan.
Allt inkommande avloppsvatten till Sobacken filtreras genom stora galler. Det flytande slammet tar sig vidare till rening, större material blir kvar och samlas upp.

Vid låga flöden kan nedspolat material sjunka till botten eller ”gömma sig” på annat sätt ute i avloppssystemen, så kallad bunkring.

– Om det är så, blir det en fördröjningseffekt, så att delar av 2022 års nedspolade material kommer till gallerfiltreringen först under 2023. Men om jag gissar nu, så är bunkring inte det enda, för det är många ton det rör sig om.

Borås Miljö och energi (Bem) säger att det är under utredning.

– En annan del av förklaringen kan vara att boråsarna faktiskt blivit bättre på att inte spola ner sånt som inte hör hemma i toaletten, säger Linda Svedensten, miljökommunikatör på Bem.

– Kan vi i så fall fortsätta med den förbättringen hade det ju varit fantastiskt.

Även om siffrorna förbryllar så är det tydligaste problemet kvar. Annat papper än toalettpapper som spolas ner.

– Vi får ju fortfarande hit flera ton i månaden som skickas till förbränning. På så sätt blir det ju fjärrvärme av allt som felaktigt spolats ner, och kommer Boråsarna till godo, synd bara att det behövde gå genom avloppssystem. Det är liksom lättare när det slängs i soptunnan direkt, säger Mikael Herbertsson.

De stora problemen uppstår när oupplösta pappret klumpas ihop och bildar något som i branschen kallas ”trasor”. Sådana fastnar i pumpar på vägen till reningsverket.

Annons

– En våtservett kan nog slinka igenom men när det är tio som sitter ihop, med tandtråd och hår, då blir det problem.

BILDSPEL: Här skapar trasorna problem på pumpstationen

bild 1/7
Allt som spolas ner i centrala Borås går via pumpstationen på Gässlösa innan det hamnar på Sobacken. Anläggningen från 2018 är en av de största i norra Europa, och är dimensionerad för att klara extrema förhållanden och hantera stadens framtida expansion.  Två parallella ledningar, som går ut till Sobacken där de går samman med ledningar från de sex mindre pumpstationerna.
Miljökommunikatör Linda Svedensten med Mikael Herbertsson, driftchef för avlopp på Bem,  vid pumpstationen på Gässlösa. Där skapar trasor en annan form av problem än vad de gör ute i avloppssystemen. De fastnar på sensorer och flottörer och gör de svårare att sköta anläggningen.
Det finns många olika sensorer i bassängen, sumpen, på pumpstationen på Gässlösa. Vissa finns på botten, andra på vippor, flottörer, som flyter runt. När ”trasor” fastnar på dem kan de förlora sin funktion.
De så kallade trasorna som fastnat på sensorerna i bassängen måste plockas bort manuellt. Ett tidskrävande arbetet som också är förenat med faror. Det förekommer vassa föremål som rakblad och kanyler, vattnet är fullt av bakterier.
De så kallade trasorna som fastnat på sensorerna i bassängen måste plockas bort manuellt. Ett tidskrävande arbetet som också är förenat med faror. Det förekommer vassa föremål som rakblad och kanyler, vattnet är fullt av bakterier.
Det finns många typer av saker som inte ska spolas ner i toaletten. Pumpstationen vid Gässlösa invigdes 2018, i den pumpstation som användes innan fanns en monter med ovanliga saker som hittats men den finns inte kvar.
Bassängen, sumpen, regleras med sensorer. Flera av dem är flottörer och flyter på ytan. De mäter pH-värden, volym och andra faktorer. De larmar för olika fel och de avgör när sumpen ska nivåregleras och slammet ska skickas vidare till Sobacken. Det är på de flottörerna trasorna fastnar.
Allt som spolas ner i centrala Borås går via pumpstationen på Gässlösa innan det hamnar på Sobacken. Anläggningen från 2018 är en av de största i norra Europa, och är dimensionerad för att klara extrema förhållanden och hantera stadens framtida expansion.  Två parallella ledningar, som går ut till Sobacken där de går samman med ledningar från de sex mindre pumpstationerna.
Miljökommunikatör Linda Svedensten med Mikael Herbertsson, driftchef för avlopp på Bem,  vid pumpstationen på Gässlösa. Där skapar trasor en annan form av problem än vad de gör ute i avloppssystemen. De fastnar på sensorer och flottörer och gör de svårare att sköta anläggningen.

Trasor kan fastna i pumparna och följa med istället för att skickas vidare. Då går pumpen varm och till slut bränns motorn. En trasa kan också stoppa pumpen så att flödet stannar helt.

– Det är också illa, för då kan avloppsvatten bredda ut sig i diken eller går baklänges och tillbaka upp i fastigheter. Det är det ingen som tycker är trevligt.

Hur mycket trasorna kostar i arbetstid och förstörda pumpar är svårt att beräkna. Det finns alltid personal i beredskap och jour. Varje vecka används den på något sätt.

– Bara sånt som kommer från kroppen och toalettpapper ska spolas ner. Sluta att använda toaletten som papperskorg, säger Mikael Herbertsson, driftchef för avlopp på Bem.

Jonas BörjessonSkicka e-post
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons