"Språkproblem drabbar patienten"

BT berättade i går om den ökande rekryteringen av utländska läkare vid Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). En av anledningarna är bristen på svenska specialistläkare – framförallt inom psykiatri.

Och snart kommer ytterligare nyförvärv till SÄS.

Sex ungerska specialistläkare inom just psykiatri, kommer att börja arbeta i slutet av april.

Deras främsta arbetsredskap?

Talet.

Efter sex månaders svenskastudier i Ungern, börjar de jobba som psykiatriker på SÄS. Övriga utländska specialistläkare får bara tre månaders studier innan de sätter igång med arbetet.

– Vi har ett av världens svåraste språk. Det är bara dumt att tro att de skall kunna språket flytande efter så kort tid, säger Mikael Romild, svenskalärare vid Bäckängsgymnasiet och ledamot i primärvårdsstyrelsen (m). Han tror att bristande språkkunskaper hos läkare, går ut över patienterna.

– Att komma till en läkare som inte kan förklara vad man har för sjukdom, gör ju att man mår ännu sämre. Man blir ju osäker på om man får rätt behandling.

Romild menar att de läkare som är nybörjare på svenska inte kan tolka slanguttryck, bildspråk och talesätt, som patienterna kan tänkas använda.

– Vissa idiomatiska uttryck som till exempel ”gå in i väggen”, ”gå mig på nerverna” eller ”se hängig ut”, är omöjliga att förstå när man är nybörjare på svenska. Och just psykiatriker vårdar ju med talet – brister det där kan det bli helt fel, säger han och fortsätter:

– När det är läkarbrist kanske språket inte är så viktigt?

Ann-Charlotte Blomqvist, personalsekreterare vid SÄS, tycker inte att Romilds kritik är befogad.

– Han kan ju inte bedöma det. Vi har väldigt kompetenta lärare och ser ju själva resultatet. Jag förstår inte problematiken.

Enligt Blomqvist får de utländska läkare som rekryteras till sjukhuset en mycket bra svenskautbildning. Alla läkare gör prov innan de börjar jobba. De och får även fortsätta sina studier i Sverige om det skulle behövas.

Marie Lindström, personalchef vid SÄS, menar att de aldrig har fått in klagomål från patienter om läkarnas språkkunskaper. Är läkarna för dåliga på svenska, släpps de inte ut till patienterna alls, berättar hon.

Att vissa talesätt och slanguttryck kan innebära problem för både läkare och patient, håller Lindström inte med om.

– De tar ju upp sådant under studietiden. Jag är övertygad om att läkarna lär sig hur man kommunicerar med patienten.