Skara stift – 1000-åring med en händelserik historia
En upprorsmakande biskop flyr landet på 1500-talet. På 1800-talet vallfärdar folk till en väckelsepredikant i Holsljunga.
Mycket har hunnit hända under Skara stifts 1000-åriga historia. BT har träffat Johnny Hagberg från Borås, som är ordförande i Skaras Stiftshistoriska Sällskap.
Sverige fick sin första kristna kung när Olof Skötkonung döptes i Husaby källa på tidigt 1000-tal. Men Johnny Hagberg är tydlig med att det inte var starten på kristnandet.
– Redan på 800-talet fanns en kristen församling i Varnhem. Även i Husaby fanns kristendomen tidigt. Man skulle snarare kunna säga att Olof Skötkonungs dop avslutar kristningsperioden i Västergötland, säger han.
Vid ena väggen i domkyrkan i Skara finns några fåtöljer och där kan den som vill köpa kaffe. I en av fåtöljerna sitter Johnny Hagberg. Han är uppväxt i Borås men sedan många år tillbaka präst i Järpås och är ordförande i Skara Stiftshistoriska Sällskap. Han berättar om hur den första biskopen placerades i Husaby.
– Det formella bildandet av stiftet, det som vi firar, skedde 1014 genom att det kom en biskop från Bremen hit, säger han.
De första biskoparna kom till stiftet från Tyskland eller England. Biskop nummer två flyttade inte ens hit utan bodde kvar i Tyskland. Men när den fjärde biskopen kom flyttade han till Skara.
– Vid den här tiden så sågs Skara nästan som en världsstad. Vägarna gick förbi här, säger Johnny Hagberg.
På 1100-talet får kyrkan grepp om samhället. Det blir vad Johnny Hagberg kallar för ”en explosion av kyrkbyggande”.
– Varje församling, hur små de än var, bygger sin egen kyrka, säger han.
Några kilometer utanför skara ligger Marums kyrka som sägs vara en av de äldsta i stiftet, daterad till 1130- eller 1140-talet. En smal grusväg mellan åkrar leder fram till kyrkan. På kyrkogården surrar motorn från en gräsklippare. Under århundraden har flera renoveringar gjorts av kyrkan och det finns inte mycket kvar att se från dess tidiga dagar. Kyrkporten är låst. Nyckeln finns i Ardala, ett par kilometer där ifrån. En gång var kyrkorna viktiga samlingsplatser och hade en central ställning i samhället.
– Kyrkan har en stor makt under hela medeltiden, främst genom sina ritualer med mässan och bikten, säger Johnny Hagberg.
De första 500 åren var stiftet katolskt, men 1529 ville Gustav Vasa ta kyrksilvret i Skara och driva igenom reformationen. Johnny Hagberg berättar att biskopen Magnus inte gillade Vasas tilltag och startade ett uppror. Men upproret misslyckades och han tvingades fly utomlands. Magnus blev den siste katolske biskopen i Skara.
– Men striden mellan den katolska och lutherska läran håller på enda fram till 1596. Då kom en galen ärkebiskop och slog sönder en av helgonbiskoparnas gravplats för att folk skulle sluta dyrka helgon, säger Johnny Hagberg.
På 1600-talet skulle kyrkan göra vad kungen bestämde. Men när Karl XII dog på 1700-talet, blev kungens makt mindre. På 1700-talet kom också väckelserörelsen till Sverige.
En känd väckelsepredikant i början av 1800-talet var Jacob Otto Hoof i Holsljunga utanför Svenljunga. Folk vallfärdade dit för att höra honom tala.
– I början var väckelsen inom kyrkan men på 1800-talet började frikyrkorna dyka upp. Det förde med sig ett mer individualistiskt synsätt, säger Johnny Hagberg.
Borås har inte haft så stor del i de stiftshistoriska händelserna, med sin placering i utkanten av stiftet. Men något kan man ändå nämna om Borås kyrkliga historia.
– Kyrkan i Borås formades mycket av inflyttade textilarbetare från Kind och Mark. De höjde den kyrkliga statistiken i där, säger Johnny Hagberg.
