Sjuksköterskor kräver lön för mödan

Efter 27 år som sjuksköterska har Ewa Nilsson en grundlön 25 700 kronor i månaden. Kollegan Anders Aderstedt får efter fyra år i yrket 23 000 kronor.

– Det är ingen vidare lön efter fyra års högskolestudier och med tanke på det ansvar vi har, säger han.

Just nu pågår löneförhandlingar mellan Vårdförbundet och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Generellt kräver förbundet ett lönelyft på 1 700 kronor i månaden. Man kräver också extra löneökningar för specialistutbildade sjuksköterskor.

– Vi vill ha en uppvärdering av vår lön. Det ska löna sig att utbilda sig till sjuksköterska, förklarar klubbordförande Anna-Karin Davidsson i Borås.

Sjuksköterskorna känner sig högt värderade men lågt avlönade. Att de värderas högt visar en nyligen gjord Sifo-undersökning där Vårdförbundet bad de politiska beslutsfattarna värdera olika yrkesgrupper i vården.

Högst värde på en 10-radig skala fick läkarna med 8,8. På andra plats placerade sig barnmorskorna, 8,3, och sjuksköterskorna strax efter med, 8,1.

– Utan sjuksköterskorna stannar vården. Vi slåss inte mot någon grupp, men vi vill ha lön efter utbildning, ansvar och kompetens, säger Anna-Karin Davidsson.

Idag har en sjuksköterska tre års högskolestudier bakom sig och erbjuds vid SÄS en ingångslön på 18.500 kronor.

En barnmorska med ytterligare ett och ett halvt års studier, har bara 1 000 –1 500 kronor mer. Med studielån under tiden är utbildningen knappast lönsam, lönemässigt sett.

– Vi vill lyfta kollektivet, men det ska också löna sig att specialistutbilda sig, säger Anna-Karin Davidsson och berättar om kollegor som till och med fått lägre lön efter specialistutbildningen än vad de hade innan.

Hennes förslag är 25 000 kronor i ingångslön och sedan en tusenlapp i löneökning för varje tjänsteår.

– Det måste synas att vi är värda någonting. Vi har människors liv i våra händer.