Nytt år - och nya löften
– Ett nytt år innebär ett ypperligt tillfälle att börja på något nytt, säger folklivsforskare Bengt af Klintberg.
Många tar tillfället i akt under årets sista skälvande timmar. Ser chansen till en nystart.
Kanske börja träna på allvar.
Några extra kilon kring midjan som irriterar. Någon vill sluta röka.En annan ägna mer tid åt familjen.
Frågan är hur fenomenet med nyårslöften fick fäste.
Författaren och folklivsforskaren Bengt af Klintberg tror sig veta varför.
– Det är svårt att hitta äldre uppgifter om varför vi avlägger nyårslöften. Men det handlar säkerligen om att det är början på något nytt och en vilja att se framåt, säger af Klintberg och fortsätter:
– Det handlar ofta om förändring i samband med nyår. Man hoppas på något nytt, man ska bli bättre på något. Numera handlar det nästan uteslutande om att bli kvitt sina laster.
Nyår har firats länge, redan under antiken. Då hade nyår en annan innebörd än vad den har idag.
– Då var det mer skrock inblandat. Man skulle inleda det nya året med att äta ett äpple för att få god hälsa exempelvis.
Något eget nyårslöfte tänker af Klintberg dock inte avlägga.
– Nej, jag slutade röka 1972. Det löftet har jag hållit sedan dess.
Nyårsskrock
Förr ansåg många att det första som hände på det nya året skulle genomsyra hela året.
Äta ett äpple det första man gjorde på det nya året innebar att man kunde räkna med god hälsa under hela året.
Om du höll ett mynt handen när det nya året ringdes in skulle din ekonomi bli bättre nästa år.
Klädd enbart i nya kläder innebar att du under resten av året skulle komma att klä dig respektabelt.
Om en lång man var den första som hälsade på skulle skörden bli bra. Var det däremot en kvinna betydde det otur. I vissa hushåll ansågs det även att om den första besökaren var en man skulle det ge tur åt husets män. Om det var en kvinna åt kvinnorna.
