Ingen ko på isen – Mura är hemma igen

Mura och hennes syster Hildur, båda långhåriga kossor av rasen Highland Cattle, arbetar åt stugägarföreningen Halla vid Frisjön. De köptes in för att hålla hagarna fina och rena från sly och går ute året runt.

Men på nyårsnatten rymde de, skrämda av fyrverkerierna. Stängslet visade sig inte vara något större hinder.

Hildur kom självmant tillbaka på nyårsdagen men Mura var försvunnen. Ett 15-tal av stugägarföreningens medlemmar har deltagit i eftersökningen.

– Det har varit som att leta efter en nål i en höstack, säger föreningens ordförande Kjell Persson.

I hagen vid Halla gick Hildur ensam och olycklig omkring. Hon har inte varit sig lik, berättar engagerade stugägare.

Kjell Persson och hans folk letade och letade och han ringde runt till ortsborna överallt i området. På torsdagen fick han äntligen napp. En gårdsägare i Handbynäs, inte långt från Ljushult, berättade att hon lyckats stänga in Mura men att kon sedan hoppat över stängslet och försvunnit igen.

Men nu var rymlingen inringad geografiskt. På torsdagen fann man spår efter henne och sökandet kröntes med framgång på fredagens morgon. I skogen mitt emellan Ljushult och Sexdrega, nära en mil från hemmahagen, fann Kjell Persson och Bengt Fröjdlund Mura och lyckades locka in henne i en hästtransport.

Fast det tog lite tid, Mura vände flera gånger och föstes slutligen med hjälp av ett rep och milt våld in i vagnen. Gott hö och annat kogodis gjorde sitt till.

Återföreningen med syrran inleddes med en tillrättavisning. Hildur stångade Mura men syskonkärleken segrade och snart promenerade de glatt runt i hagen.

– Skönt, sa Leif Persson. Vi var rädda för att vargen skulle ta Mura eller att hon skulle ramla utför något stup eller fasta i ett kärr.

Och nyårssmällarna?

– Jo, det var vi själva i föreningen som sköt. Nu har vi lärt oss något...