Annons

Hanna Grahn: Hanna Grahn: Ja, men hur Stefan Löfven?

Statsministerns tal i Almedalen innehöll inget svar på hur landet ska kunna styras efter valet. Och det är kanske inte heller rätt forum för det. Men frågan om hur regeringsekvationen ska lösas återstår – och den är svår.
Hanna GrahnSkicka e-post
Krönika • Publicerad 5 juli 2018
Hanna Grahn
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Vi ser just nu två kamper utkämpas i svensk politik. Dels den klassiska konflikten mellan höger och vänster, dels den mellan de som tror på öppenhet och internationellt samarbete å ena sidan och extremister och nationalister å den andra.

I Stefan Löfvens begreppsvärd är de ”hatare”. I sitt tal tryckte han på vikten av att hålla ihop landet mot mot hatarna. Han återkom precis som tidigare till uttrycket ”vi håller ihop” som ett retoriskt grepp.

Annons

Han riktade den skarpaste udden mot Sverigedemokraterna som han menar eldar på hatet. Emfasen i flera av partiledartalen i veckan har legat just där.

Men Löfven talade som väntat också om stora välfärdssatsningar, på lärare, polis och undersköterskor. Efter Socialdemokraternas omsvängning i migrationspolitiken som bara gav negativ utdelning i opinionen har Stefan Löfven envist försökt styra över diskussionen hit, till frågan om välfärden. Han varnade för Moderaternas skattesänkningar:

”Som om de läst Robin Hood baklänges.”

För Socialdemokraterna är detta som att retirera till egen planhalva. Här har Stefan Löfven också lättare att hålla ihop sitt eget parti. Även torsdagen utspel om pensionerna, klockar in i detta. Målet är att den samlade pensionen ska motsvara 70 procent av slutlönen.

”Båda lagen i det politiska Sverige backar hem till egen planhalva.”

Från Alliansens sida är strategin nu att visa upp samhörighet efter veckans storbråk kring utskottsplatser för SD. Tidigare under dagen gjordes ett gemensamt utspel kring lag och ordning. Bland annat föreslås skärpta straff för gängbrottslighet och våldtäkt.

Båda lagen i det politiska Sverige backar alltså hem till egen planhalva, områden där de är vana att hitta väljare. Och nu riktas blickarna mot storleken på de båda politiska blocken.

I Ekots sammanställning över opinionen i juni månad, där flera partysympatimätningar vägs samman, fick det rödgröna blocket 38,6 och allianspartierna 38,2. Oerhört jämnt.

I Demoskops julimätning har skillnaderna ökat. De rödgröna får där 39,2 procent och alliansen 36,5.

”Löfven riktade blinkningar till Liberalerna och Centerpartiet genom att backa hundra år bakåt i historien.”

Det handlar om jakten på att få ett mentalt överläge inför det kommande regeringsbildandet som oavsett kommer att bli komplicerat.

Löfven riktade blinkningar till Liberalerna och Centerpartiet genom att backa hundra år bakåt i historien, då Socialdemokrater tog ansvar tillsammans med Liberaler och frisinnade. Nu vill han se detta samarbete igen.

Annons

Annie Lööf fortsätter att hamra in att hon vill ha en Alliansregering som inte förhandlar med Sverigedemokraterna, utan istället över blockgränsen. Ulf Kristersson (M) vill också ha en Alliansregering. Men hur ska det gå till?

Det är ytterst tveksamt om Socialdemokraterna i ett scenario där de rödgröna blir största block skulle vara beredda att lämna över makten genom att förhandla med en Alliansregering. Löfven har i alla fall varit tydlig med att de inte kommer att släppa fram Annie Lööf som statsminister.

SD och Alliansen kan tillsammans enkelt fälla Löfven som fortsatt statsminister, även om opinionen skulle stå sig.

”Fyra sådana försök får göras, därefter ska nyval utlysas.”

I Sverige väljs statsministern så att säga omvänt. Om fler än hälften av ledamöterna i riksdagen röstar emot en statsminister som talmannen föreslår måste ett nytt förslag läggas fram. Fyra sådana försök får göras, därefter ska nyval utlysas.

Den statsministerkandidat som inte får en majoritet emot sig i riksdagen bildar alltså regering. På senare tid talas det allt oftare om en moderat enpartiregering som alternativ.

Varje regeringsalternativ i höst kommer att bli svagt och behöver antingen stöd från andra sidan blockgränsen, eller från Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna är Svarte Petter som ingen vill ha, men som alla tvingas förhålla sig till. Det är 66 dagar kvar till val.

Annons
Annons
Annons
Annons