Freding: Inte acceptabelt att de inte når målet

För elever med utländsk bakgrund är siffran 28 procent.

Vad säger du om skillnaderna, Bengt-Göte Freding, chef för utvecklingsenheten?

– Det säger att där har vi mycket mer att göra. Vi måste se över hela området när det gäller elever som har ett annat modersmål än svenska och bli mycket bättre på det. Det är inte acceptabelt att så många inte når målet.

Varför är skillnaderna i Borås större än i landet i genomsnitt? Fem procentenheter skiljer när det gäller invandrare, två när det gäller svenskar.

– Jag kan tänka mig att vi kanske för länge har kört fast i ett sätt att arbeta. Vi har fortsatt i invanda spår. Forskningen är entydig när det gäller betydelsen av modersmålsundervisning. Därför är det sannolikt att eftersom Borås ligger lågt när det gäller modersmålsundervisningen, så får det konsekvenser när det gäller resultatet.

Vad ska Borås göra då?

– Jag tycker att det Särla gör är intressant. Vi måste tro på att skolan spelar roll. Vi får inte ha en deterministisk syn, säga att detta är så socioekonomiskt svårt att det inte går att göra något åt. Jag tror att Särlas satsningar kan leda till ökad måluppfyllelse. De satsar på läxhjälp på kvällar och lov.

– Plus den andra delen att lyfta upp goda förebilder. Det är en offensiv insats. Skolan måste ha en tidig och tydlig kommunikation.

Beror invandrarelevernas sämre resultat till viss del på lägre förväntningar?

– När vi tittar i skolklimatundersökningen kan vi inte se det. Jag vill inte tro att vi har olika måttstockar.

Har ni tittat på hur länge de invandrarelever som misslyckas i Borås varit i Sverige?

– Nej. Utvecklingsenheten har uppdraget att se över hela arbetet med elever som har annat modersmål än svenska. Vi ska göra en utredning och föreslå åtgärder. Var ska förberedelseklasserna ligga? Eller ska vi inte ha det? Ska vi organisera modersmål på ett annat sätt? Vi behöver fundera på det. Det kommer att vara en del i den åtgärdsplan vi ska ta fram förhoppningsvis under mars nästa år.

– 2012 är målet att 95 procent ska kunna gå vidare till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det går aldrig om 28 procent av eleverna med utländsk bakgrund inte lyckas. Det är givet att vi måste bli bättre där.

Vilken roll spelar det att Borås har två starkt segregerade skolor och stadsdelar?

– Hur stor roll det spelar, det vet jag inte. Men det spelar naturligtvis roll.

Hur ligger Borås idag när det gäller modersmål och språkstöd jämfört med andra kommuner? Vilka förändringar är på gång?

– Min privata fundering är att vi kanske kan koncentrera undervisningen i vissa språk till vissa skolor.

Finns det någon gräns för när en skola har för stor andel invandrarelever för att det ska vara möjligt att nå rimliga resultat?

– Det är en väldig bra fråga, men den kan inte jag svara på. Det är väl alldeles uppenbart att de som har nästan 100 procent invandrare har svårt att skapa mötet med det svenska språket.

Norrby valde att stänga Norrbyskolans mellanstadium. Kan det vara aktuellt att stänga fler skolor på grund av stark segregation och dåliga resultat?

– Det är en fråga som hänger samman med hela organisationen av Borås stad. Men det finns en sak till att reflektera över: Om du har 100 procent barn med svenskt ursprung i en skola, hur kan de möta den mångfald de sedan ska leva i?

Målet är att höja måluppfyllelsen och öka likvärdigheten i skolorna. Vilka anser du är de fem viktigaste stegen för att nå de målen?

– Ett: Att vi är tidiga och tydliga, att vi följer elevernas kunskapsutveckling för att vi tror att vi kan påverka den. Två: Att rektorerna får möjlighet att vara pedagogiska ledare och kan frigöras från en del administration. Tre: Hur hittar vi de goda exemplen? Vi ska göra mer av det som fungerar. Fyra: Det viktiga är att lärare och elever börjar reflektera över lärandet, över vad som är nästa steg. Fem: Vi måste hitta ett bättre samarbete mellan lärarna, eleverna och föräldrarna, att få fram att skolan är ett ömsesidigt ansvar.