Finska grepp ska minska förlossningsskador i Borås

– Vi har inte varit nöjda med vår statistik och vill bli bättre - vårt mål är att komma ned till max en procent av de svårare skadorna vid vanliga förlossningar, förklarar vårdenhetschef Else-Marie Sällman.

På Säs ligger de här så kallade sfinkterskadorna av grad tre och fyra - det handlar om bristningar av värre slag kring slidmynningen och bakåt mot ändtarmsöppningen - någonstans kring tre procent i dag.

Snittet i Sverige ligger kring fem procent - ett alldeles för högt värde, och de mammor som drabbas kan ha ett stort lidande.

För några decennier sedan var siffrorna mycket lägre. Fast varför?

Det har kommit olika förslag på svar i den svenska diskussionen, men utan övertygande bevisning i tydliga studier.

Barnmorskan Tiina Pirhonen och hennes make, obstetrikern (förlossningsläkare) Jouko Pirhonen har däremot ett klockrent svar, därtill med starkt forskningsstöd.

De har båda flera decenniers yrkeserfarenhet från både Finland och Norge och gästar nu Borås under fyra veckor för att undervisa sina kolleger, praktiskt och teoretiskt.

– På 80- och 90-talet kom det nya trender som handlade om att förlossningsarbetet mer skulle ha sitt naturliga förlopp.

– Barnmorskorna hängde på och man glömde helt enkelt bort vissa handgrepp och tekniker som var väl kända och lärdes ut redan under tidigt 1800-tal, förklarar Tiina Pirhonen.

– Men i Finland blev aldrig förlossningssjukvården lika påverkad av de här trenderna som i bland annat Sverige och Norge, fortsätter hon.

Paret lägger i sin utbildning särskild vikt vid ett konsekvent tillämpande av fyra moment inom det så kallade perinatalskyddet. Detta efter latinska perineum, beteckningen för området mellan slidan och ändtarmen. Ett utsatt ställe vid förlossningar av lätt insedda skäl (se faktaruta).

I det allra sista skedet av förlossningen, när barnets huvud ska passera den trånga slidmynningen, är det därför viktigt att det inte går för fort.

Så barnmorskan måste hålla emot med ett visst grepp och släppa fram barnet kontrollerat, och vara beredd att göra ett planerat klipp snett nedåt vid behov.

De här klippen var under en period så gott som helt borta i det svenska protokollet, liksom även i Norge, med märkbart höjd bristningsfrekvens.

– I Norge togs centrala initiativ för att samordnat införa ett förbättrat perinatalskydd. Och på sju år halverades sfinkterskadorna, berättar Jouko Pirhonen, som tillsammans med sin hustru ledde det här arbetet.

De båda har även deltagit i den första svenska studien, gjord i Varberg, och vars resultat publiceras i april i European Journal of Obstetrics.

– Den här studien visar ett utmärkt resultat. Vi fick ned sfinkterskadorna till omkring 1,5 procent genom att tillämpa Pirhonens koncept, säger förlossningsöverläkaren i Borås Charlotta Säverot, som då jobbade i Varberg och deltog i satsningen.

Kvinnokliniken i Borås har köpt in en mycket dyr och autentisk gravidmage-atrapp med tillhörande bebis som ger möjlighet för alla att öva noga innan skarpt läge.

Även BT:s reporter tillåts pröva handgreppen i denna ofarliga övningsmiljö.

Barnmorskan Tiina demonsterar, genom att från övningsdockans andra ände fösa med sin hand på den lilla bebisrumpan, hur starka krafterna är i det sista utdrivningsskedet.

Så undertecknad försöker hålla emot så där lagom - och resultatet blev faktiskt en lyckligen förlossad "bebis" - fast man saknar förstås det obligatoriska första skriket.

Men det är ju inte bra om det går för långsamt i de fall bebisen inte mår bra...?

– Självklart inte. Det finns situationer när barnet måste ut snabbt. Det följer vi hela tiden mycket noga under förlossningen. Och i de lägena vidtar vi också de åtgärder som behövs för att få ut barnet, säger Jouko Pirhonen.

– Men tänkandet att tillämpa perinalskyddet finns med i de situationerna, också, tillägger han.

Charlotta Säverot leder nu det särskilda så kallade Sfinkter-teamet som parallellt med makarna Pirhonens utbildningsinsats startats på kvinnokliniken.

– Ja, det blir vi som i fortsättningen säkerställer att de här nya rutinerna tillämpas fullt ut, av alla oss. Och att vi i vår handledning av barnmorskestudenter och blivande obstetriker även utbildar dem, förklarar hon.