Annons

Ekonomin rasar när studenterna sviker

Högskolan i Borås hade för få studenter både 2017 och 2018. Bristen motsvarar drygt 50 miljoner i statligt anslag. Reserverna är nästan tömda och nu pågår ett febrilt arbete för att rädda ekonomin.
Borås • Publicerad 24 mars 2019
Högskolan i Borås har gått från överproduktion av utbildning till underproduktion. Förra året saknades drygt 400 helårsstudenter för att högskolan skulle kvalificera sig för hela statsbidraget på 501 miljoner. Underproduktionen värderas till 37 miljoner. Grafik: Gustav Hendberg
Högskolan i Borås har gått från överproduktion av utbildning till underproduktion. Förra året saknades drygt 400 helårsstudenter för att högskolan skulle kvalificera sig för hela statsbidraget på 501 miljoner. Underproduktionen värderas till 37 miljoner. Grafik: Gustav Hendberg

Anslaget från staten baseras på beviljad utbildningsvolym. De två senaste åren har det saknats ungefär 600 studenter för att högskolan ska kvalificera sig för maximal ersättning.

– Vi har haft en ihållande högkonjunktur i Västsverige och då är det svårare att rekrytera studenter, särskilt med tanke på att årskullarna är små, säger Magnus Bergenholtz som är controller vid rektors stab.

Annons

Parallellt har regeringen beslutat om utbyggnad av lärar- och vårdutbildningar, vilket har gjort det ännu svårare att nå maxnivån.

Underskottet av studenter motsvarade 14 miljoner 2017, och drygt 37 miljoner i fjol.

– Vi har räknat med några sämre år, men det problematiska är att vi låg betydligt lägre än väntat 2018, säger Magnus Bergenholtz.

Högskolan får kvitta tomma studieplatser mot sparad överproduktion av utbildning från tidigare år utan att förlora statsbidrag. Efter 2018 är utjämningspotten tömd.

De sista miljonerna kvittades med uttag ur myndighetskapitalet, som är högskolans sparade pengar. Vid årsskiftet återstod bara 35 miljoner, en tredjedel av summan som fanns på kontot 2010.

– Sänkningen beror till största delen på medvetna strategiska satsningar på att utveckla verksamheten. Högskolan är ju ingen vinstdrivande verksamhet utan ska använda pengarna till utbildning, forskning och kvalitetssatsningar, säger Magnus Bergenholtz.

Men är det inte bekymmersamt att myndighetskapitalet sjunker samtidigt som ni tömmer potten med sparad överproduktion?

– Jo, det är det. Efter att överproduktionen försvann så har vi bara hälften så stor buffert mot underskott.

Och vargavintern är inte över ännu. Högskolans senaste prognos pekar på underskott med 8-10 miljoner i år, i förhållande till maximal ersättningsnivå.

– Vi jobbar med översyn av både intäkter och utgifter för att hitta så bra lösningar som möjligt för en ekonomi i balans. Vi har också sparade forskningsanslag som vi skulle kunna nyttja och startar helt nya kurser för 200 helårsstudenter, säger Magnus Bergenholz.

Annons

För att vända den nedåtgående spiralen krävs dock ökat söktryck till Högskolan i Borås. Antagningssiffrorna till höstens utbildningar kommer 15 april och Jonas Andersson, fackordförande för ST, väntar med spänning på beskedet.

– Då får vi svart på vitt hur det blir. Jag är självklart bekymrad, men väntar med min oro tills vi får antagningssiffrorna och kan räkna på vilka intäkter vi får, säger han.

Andersson är väl insatt i den ekonomiska problematiken, och tycker att ledningen gör ett bra jobb med att försöka vända trenden.

– Vår nye rektor Mats Tinnsten tar ett fantastiskt bra helhetsgrepp och försöker hitta vägar framåt. Det gläder mig som facklig företrädare, för om vi inte får snurr på verksamheten under året så närmar vi oss en besparingsperiod.

Den ekonomiska turbulensen har inte undgått högskolans anställda. En person som BT talat med vittnar om ideliga krismöten bland chefer och prat bland kolleger om att ”pengarna är slut”.

– Det är mycket oro och irritation för att styrelsen och ledningen inte har skött sitt jobb. Det drabbar oss anställda fast vi har gjort vårt bästa för studenterna varje dag och vill fortsätta utveckla vår verksamhet, säger den anställde.

Hannele ParviainenSkicka e-post
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons