Diana Nyman: ”Jag har upplevt liknande saker så många gånger”
– Det kan vara tungt på många sätt, men jag kan inte sluta, säger hon.
När Borås stad idag arrangerar integrationsdagen är Diana Nyman en av talarna. Ämnet är givet: situationen för romerna i Sverige och EU, både i dag och historiskt sett. Hon kommer att ta upp regeringens vitbok, men också de högerextrema vindarna i Europa.
– Det finns i dag till exempel en slags legitimitet för antiziganism, säger hon. Det är fortfarande ett stor hinder för romer, jag ser många som drabbas när det gäller utbildning, bostäder och på arbetsmarknaden.
Men hon menar på att det ändå finns ljusglimtar. En del märks av hos romerna själva.
– Det finns en medvetenhet hos romer idag, att man nu skaffar sig utbildning och bostad. Men det är svårt att gå igenom stängda dörrar.
Samtidigt behövs det människor som visar vägen. Diana Nyman är en sådan. Hon kom med i Nordiska zigenarrådet 1999, har sedan dess drivit romernas fråga hårt. Hon har även varit delaktig i regeringens vitbok över diskriminering och övergrepp av romer och sitter med i kommissionen mot antiziganism. Varifrån kommer det här engagemanget? Svaret kommer snabbt.
– Mina stora förebild är min farbror Aleka Stobin. Han gick bort 2001, men var en pionjär som drev romernas frågor i slutet på 60-talet och på 70-talet. Det var svårt då, men på ett annat sätt. Då fanns det ändå en humanism och inte heller samma högerextremism som idag.
Redan som barn blev Diana Nyman en föregångare. Hon tillhörde den första generationen romer som gick i skolan och var, som hon själv uttrycker det, ”det enda exotiska inslaget i Kungälv på den tiden”.
– Våra föräldrar hade ingen skoltradition och vi fick inte det stödet hemifrån, berättar hon. Tvärtom så var institutionerna skrämmande, många hade blivit så illa behandlade av till exempel sjukvården. Vi blev insläppta i skolan, de såg oss mer som de arma romerna som bodde i en rivningskåk, samtidigt förväntade de sig ingenting av oss.
När Diana Nyman nu arbetar för romernas rättigheter sätts just barnen i fokus.
– Vi har en långsiktig strategi. Målet är att de romska barn som föddes 2012 ska om 20 år, 2032, ha samma förutsättningar som alla andra jämnåriga. Men klimatet är hårt idag, det finns fortfarande ett motstånd och romska barn får inte alltid behålla sin identitet.
Själv stöter hon fortfarande på hinder. En händelse blev en riksnyhet: när hon var inbjuden av regeringen för att tala om diskrimineringen av romer blev hon stoppad på Sheraton. Trots att hon var gäst på hotellet fick hon inte äta frukost i hotellets matsal.
– För min del betydde händelsen inte så mycket, även om jag självfallet inte blev helt oberörd, berättar hon. Jag har upplevt liknande saker så många gånger. Men uppmärksamheten i media synliggjorde diskrimineringen och det var positivt.
Vilka reaktioner har du själv märkt av?
– Jag har fått mestadels stöd. Människor som inte tidigare tänkt på det här, men förstår utsattheten.
Diana Nyman fick en ursäkt från ansvariga på Sheraton, men hon DO-anmälde händelsen. Något beslut i fallet är dock inte taget än.
