Boråsare från Kosovo: "Jag hade velat åka ner och fira"

– Det känns pirrigt i magen, säger nioårige Arber Vokshi.

Sent lär han glömma denna dag, då han både firade självständigheten och sin stundande nioårsdag.

– Det här är den största händelsen i vår historia. Det har tagit många år, men det har skett på demokratisk väg, säger Muharrem Binaku.

Redan mitt på dagen startade firandet då kosovoalbanerna i Borås körde runt i stan och tutade och viftade med flaggor.

Sömnlös sedan i fredags

På kvällen var det dags för festligheter i en lokal de lånade av bosnierna. Dans, kindpussar och stor lycka hade sin självklara plats i den överfulla lokalen.

– Vi har väntat i 96 år, sa många av de firande.

Familjen Çela är festklädda och humöret är på topp.

– Jag har inte kunnat sova sedan i fredags, säger mamma Didare. Jag hade velat åka ner och fira där.

Litet land med stort hjärta

– Jag känner många där som förlorat både sin mamma och pappa, det är så synd, säger tolvåriga dottern Elza. Men nu är det slut på våldet.

Pappa Agron, som också är ordförande i den albanska kulturföreningen Migjeni, talar om hur fint och demokratiskt det nya landet ska bli, också för minoriteterna.

– Vi ska inte göra som de gjorde mot oss, säger hustrun.

– Vi är ett litet land med stort hjärta.

Tusen tack, Sverige

Stoltheten är så tydlig, men lyckan över att äntligen fått ett eget land svårare att förklara.

– Jag trodde att mina bästa dagar var då jag födde mina barn, men det här är bättre säger Didare Çela och strålar. Gång på gång ber hon om löftet att vi ska skriva hur tacksam hon är för att Sverige och svenskarna tog emot kosovoalbanerna och för det stöd landet fått.

Tänker på barnen

Framtiden bär nu ett nytt hopp och exilen har fått nya dimensioner. I många familjer väcks frågan om ett återvändande.

– Vi måste välja det som är bäst för barnen, säger Çelas.