GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

100 år emellan – då kan Borås ha en ny begravningsplats

1941 begravdes den första personen på S:t Sigfrids griftegård. Omkring 2040 räknar Borås med att det finns behov av en helt ny begravningsplats. Kyrkan har tagit en första kontakt med kommunen om mark.
– Vi vill att staden sonderar terrängen, säger kyrkogårdschefen Stefan Bärve.
Borås • Publicerad 30 oktober 2021 • Uppdaterad 4 november 2021
Griftegården S:t Sigfrid byggs kontinuerligt ut, men någon gång i framtiden är platserna slut och då måste en ny gravplats stå färdig. ”Var det blir vet vi inte riktigt idag. Vi har tagit en första kontakt med kommunen som kommer att få bistå med mark”, säger Stefan Bärve kyrkogårdschef, till höger. Här tillsammans med David Grimbeck, projektledare på Svenska kyrkans kyrkogårdar i Borås.
Griftegården S:t Sigfrid byggs kontinuerligt ut, men någon gång i framtiden är platserna slut och då måste en ny gravplats stå färdig. ”Var det blir vet vi inte riktigt idag. Vi har tagit en första kontakt med kommunen som kommer att få bistå med mark”, säger Stefan Bärve kyrkogårdschef, till höger. Här tillsammans med David Grimbeck, projektledare på Svenska kyrkans kyrkogårdar i Borås.Foto: Jan Pettersson

Borås befolkning växer med omkring 1 000 personer per år. Prognosen för de kommande åren ser likadan ut. Samtidigt som boråsarna blir allt fler ställs också krav på utökade möjligheter att begrava avlidna. Förr eller senare kommer befintliga gravområden inte räcka till. Senast det byggdes en helt ny begravningsplats i Borås är mer 80 år sedan, 1941 ägde den första jordfästningen rum på den då nybyggda S:t Sigfrids griftegård på Gässlösa.

– Det har räknats ut att kistgravplatserna kommer att vara slut omkring 2042 och då måste vi ha en ny gravplats färdig, säger Borås nye kyrkogårdschef Stefan Bärve.

Hösten har tagit ett fast grepp om Borås och Sjuhärad. Trädens löv skiftar i allt från gult till rött och grönt. Trots att morgonen har övergått i förmiddag står solen lågt och i skuggiga partier på S:t Sigfrids griftegård ligger nattfrosten fortfarande kvar. När sällskapet, där BT:s reporter och fotograf ingår, kommer gående väljer en rödhake det säkra före det osäkra och flyger upp i en björk. Kanske är det ljuset, eller solens värmande strålar, oavsett vilket stämmer fågeln upp i sång från sin soliga plats i trädet.

Äldsta gravstenen på S:t Sigfrids griftegård är från 1941. 2040, alltså 100 år efter att S:t Sigfrid togs i bruk kommer Borås vara i behov av en helt ny begravningsplats. ”Vi kan tänka oss att anlägga en skogskyrkogård”, säger kyrkogårdschefen.
Äldsta gravstenen på S:t Sigfrids griftegård är från 1941. 2040, alltså 100 år efter att S:t Sigfrid togs i bruk kommer Borås vara i behov av en helt ny begravningsplats. ”Vi kan tänka oss att anlägga en skogskyrkogård”, säger kyrkogårdschefen.Foto: Jan Pettersson

Stefan Bärve berättar om en verksamhet i ständig utveckling. Hans kollega, projektledaren David Grimbeck, som är med på promenaden och visar vägen. Han stannar till, böjer sig ner och viker undan några gulnande blad från en växt. Där, undanskymd och nästan gömd, ligger en gravsten. Tiden har gått hårt åt stenen, det går nästan inte att läsa vad som står.

– 1941. Det här är den första graven på griftegården, säger han.

Det har alltså gått 80 år sedan S:t Sigfrids griftegård i Borås togs i bruk och än finns det gott om plats att anlägga nya gravkvarter, men med den takt som stadens befolkning växer kommer det att behövas en helt ny begravningsplats. Svenska kyrkan tog nyligen kontakt med Borås stad.

– Vi är precis i början på detta och har haft ett första möte med kommunen, det är så pass färskt. Vi tittar brett och alla väderstreck. Nästa sittning så blir det workshops, säger Stefan Bärve.

” Det här är ett megaprojekt som det känns vördnadsfullt att få vara med och planera.”
David Grimbeck, projektledare på Svenska kyrkans kyrkogårdar

Om kyrkogårdschefen får önska ser han gärna att den nya gravplatsen ingår i det gröna stråket som kommunen planerar ska löpa genom staden, ett stråk som ska slingra likt en grön orm genom Borås, från Gässlösa till Rya Åsar.

– Det är ett samarbete som vi gärna vill vara med i. Det ska i vilket fall som helst vara hyfsat enkelt att besöka den nya gravplatsen, den ska åtminstone kunna nås med kommunala medel. Våra kyrkogårdar är fina parker och vi vill att de ska användas, säger kyrkogårdschefen.

David Grimbeck räknar med att den nya kyrkogården, eller snarare griftegården, kommer att bli ungefär lika stor som S:t Sigfrid, det vill säga omkring 40 hektar.

– Det här är ett megaprojekt som det känns vördnadsfullt att få vara med och planera, säger han.

Att den nya gravplatsen blir en skogskyrkogård står också högt på kyrkans önskelista.

Varken Stefan Bärve eller David Grimbeck vågar svara på när det är dags att sätta spaden i marken.

– Lek med tanken att vi behöver vara färdiga om, säg 15 år för att ha lite framförhållning, då behöver vi ju komma igång och bygga om tio år, säger kyrkogårdschefen.

Nyligen har Brämhults kyrkogård byggts ut med plats för omkring 700 kistgravar och 400 urnplatser. Utbyggnaden började planeras 2014, snart är den färdig att tas i bruk. Att återanvända gamla gravar där gravrätten löpt ut är en metod som blivit allt vanligare och som många idag väljer.

David Grimbeck och Stefan Bärve berättar om planerna på en ny begravningsplats i Borås. Här visar de ett nytt gravkvarter på S:t Sigfrids griftegård. Var den nya griftegården kommer att hamna ved de inte ännu. ”Vi tittar i alla väderstreck”, säger Bärve.
David Grimbeck och Stefan Bärve berättar om planerna på en ny begravningsplats i Borås. Här visar de ett nytt gravkvarter på S:t Sigfrids griftegård. Var den nya griftegården kommer att hamna ved de inte ännu. ”Vi tittar i alla väderstreck”, säger Bärve.Foto: Jan Pettersson

– Vi arbetar mycket med våra återtagna platser. Att återanvända gamla gravar är bra ur ett miljöperspektiv. Fler och fler väljer en återtagen grav i stället för ett nytt gravkvarter eftersom att där är platsen redan gestaltad och färdig. Det här är något vi jobbar med på alla våra kyrkogårdar, säger David Grimbeck.

Stefan Bärve flikar också in att barns perspektiv vägs in när det ska anläggas en nya gravplatser i Borås.

– Vi jobbar mycket med och försöker tänka på barnperspektivet, att göra kyrkogårdar tillgängliga för barn på ett snyggt och värdigt sätt så att de inte känner att det är en läskig plats att gå till, säger han.

Fakta

Stefan Bärve

Aktuell som: Ny kyrkogårdschef, tillträdde i augusti

Ålder: 48 i kroppen och 25 i huvudet.

Bor: I ett hus i metropolen Gånghester

Familj: Fru, Annelie, två döttrar, Jolina 17 och Olivia 13

Fritidsintresse/intressen: Spelar gärna padel, umgås med familj och vänner, sträcktittar på danska serier.

Senast sedda film: Bohemian Rhapsody

Senast lästa bok: Lilla Chicago av Cyril Hellman/Ali Khalil

För övrigt: Knäcker jag extra som privatchaufför till mina två döttrar. Dock utan betalning...(skratt)

Under de gulnande löven gömmer sig griftegården S:t Sigfrids äldsta grav, från 1941. ”Det går knappt att läsa vad som står på den gamla stenen”, säger David Grimbeck.
Under de gulnande löven gömmer sig griftegården S:t Sigfrids äldsta grav, från 1941. ”Det går knappt att läsa vad som står på den gamla stenen”, säger David Grimbeck.Foto: Jan Pettersson
Håkan RosenqvistSkicka e-post
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.