Vägföreningens område är splittrat

Vägföreningen upplöstes på grund av bristande intresse.

Som BT berättat skall kommunen reda ut ansvarsfördelningen för vägarna i centralorten.

Jan Andersson satt i styrelsen för den insomnade vägföreningen 1970–2000. Han berättar att Bollebygds vägförening bildades 1966 för att sköta drift och underhåll av enskilda vägar inom dåvarande byggnadsplan för Bollebygds tätort.

– Jag har bott i mitt hus sedan 1965. Då fanns det inga vägar alls. Vägföreningen lånade 500?000 kronor och byggde vägar.

När Bollebygd intogs i Borås kommun 1974, fortsatte föreningens verksamhet, men kommunen övertog de normala driftkostnaderna mot att föreningen lämnade statsbidragen vidare.

För att snabbare få igenom nya planer gjorde Borås kommun stadsplan på nya områden. Det betyder att allt ansvar övertogs från föreningen för vägarna inom stadsplaneområdena.

– Det blev små ”öar” i vägföreningens område, säger Jan Andersson.

Vägföreningens område kom efterhand att bli splittrat. Den nya plan- och bygglagen innebar att kommunen tog ansvaret för nya vägar såvida inte annat bestämdes. Följden blev att alla nya områden blev kommunens ansvar, eftersom frågan aldrig togs upp i planarbetet.

– När nya Bollebygds kommun bildades, fortsatte allt som förut. Jag tror inte att någon intresserade sig för dessa frågor, och det saknades säkert också kompetens. Därför fann jag det ointressant att fortsätta i styrelsen och avgick 2000.

Föreningen upplöstes senare formellt, troligen 2005. Då hade en ny lag om vägsamfälligheter börjat gälla 2003. Vägföreningar av den gamla typen måste omvandlas till samfälligheter, eftersom man inte längre fick debitera avgift efter taxeringsvärde, vilket krävde en omfattande och kostsam förrättning.

– De sista åren hade föreningen bara en styrelse på pappret. När den lades ner blev alla vägar i tätorten kommunens ansvar.