Bildreportage: Arkitekten Jenny arbetar med Slakthusets omvandling
Slakthuset byggdes 1905 och var i bruk som slakthus för Göteborgsområdet till 1968. Jenny Ström Hansson säger att det är tacksamt att arbeta med ett område som har så mycket karaktär som Slakthuset i Gamlestaden i Göteborg, men det är samtidigt utmanande.
– Det händer saker över tid med ett industriområde. Byggnaderna har byggts om och byggts till flera gånger för att möta växlande behov. Gamla industriområden lever sitt eget liv. Det gör att det blir ett rikt område med mycket att upptäcka. Det är tacksamt att arbeta med ett område som har så mycket karaktär och att spinna vidare på detaljerna.
Hon säger att det finns en trend att försöka få lokaler att se industriella ut, men i Slakthuset finns redan det industriella i och med att det är ett levande område med pågående produktion.
Det första man ser är likheten i byggnadernas gula tegelväggar, gröna fönster och gröna dörrar eller röda portar. Men sedan framträder olika detaljer. De gröna dörrarna signalerar publika lokaler, såsom restauranger och butiker, medan de röda portarna signalerar varuintag och produktionslokaler.
Jenny Ström Hansson i Bollebygd och Miriam Hermanson i Hovås fann varandra redan första dagen på arkitektutbildningen på Chalmers i augusti 1997. De var något äldre än kursarna eftersom båda hade arbetat innan de började plugga.
Då de startade MinnyMind Arkitekter 2019 hade Jenny arbetat med många olika projekt, men främst bostäder, medan Miriam hade arbetat mer med kulturbyggnader. Det gemensamma intresset för att skapa nya förutsättningar i gamla byggnader förenar dem.
– I nybyggnation sätts exakta mått och man vet hur väggarna är uppbyggda, men i en gammal byggnad upptäcker man att saker inte är exakt som man vill eller trodde. Olika delar av byggnaden kan vara byggda på olika sätt. Tumstock, kamera och lasermätare används flitigt.
MinnyMind arbetar med fokus på resurshushållning, återbruk, hållbara val av byggmaterial och installationer och att få in grönytor. Sockelstenar sätts tillbaka och fasadtegel återanvänds.
Etapp ett av Slakthuset började byggas om 2020 och blev ett av MinnyMinds första uppdrag, men båda hade lång erfarenhet i bagaget. Jenny arbetade som byggnadsingenjör i sex år innan hon gav efter för längtan att ”skrynkla skisspapper” som arkitekterna.
– Jag fick tidigt klart för mig att en arkitekt inte ritar allt själv, utan det är ett lagarbete. Vi står för helheten, men arbetar med duktiga medprojektörer. I Slakthuset beror sedan resultatet mycket på skickliga hantverkare som tillför sitt kunnande.
Den del av Slakthuset som Jenny arbetar med ägs av fastighetsbolaget Higab som har 20 000 kvadratmeter på området. MinnyMind har uppdraget att utveckla de befintliga byggnaderna bland annat genom fasadrenovering och hyresgästanpassningar. Området ingår i Göteborgs bevarandeplan.
Där omvandlingen pågår är vissa hyresgäster redan klara och för övriga lokaler finns ett grundtänk som är flexibelt.
– Det är en sak att omvandla industribyggnader till publika, men de här husen har behandlats brutalt genom åren. Vi utgår både från de gamla ritningarna och hur det ser ut nu. Higabs motto för omvandlingen är ”rough & perfect”. Slakthuset ska renoveras med fortfarande ha kvar det som är ”rough” industrikaraktär.
Kafferävens lokal är en av de klara lokalerna. Där fanns ingen entré och fönstren var trasiga. Då man började riva igensättningar hittades originaltegel som kunde användas.
– Fönstren satt högt så vi har sänkt bröstningen på fönstren, säger Jenny. I de hus som byggdes som slakthus ville man bara få in ljus och satte fönstren högt så att det inte gick att titta in. Nu när vi anpassar dem för att användas som publika lokaler har vi sänkt bröstningarna så att det blir kontakt mellan in- och utsida.
På andra ställen har man valt att behålla de högt sittande fönstren och lägga till fönster på lägre håll under dem för att få bra ljus. På vissa ställen har man inte alls öppnat upp igensatta fönster, till exempel där ventilation går ut. Även om en byggnad har satt sig och är sned ska fönster och dörrar fortfarande sitta rakt för att kunna öppnas.
– Vi gör inte likadant överallt, säger Jenny. Och om vi skulle göra om allt till original skulle det inte längre vara Slakthuset. Vi jobbar vidare med en del anpassningar till verksamheten som har gjorts genom åren.
Invändigt i byggnaderna har man behållit de vita kakelväggarna från tiden som slakthus, men golven måste åtgärdas eftersom de har rännor och lutningar som måste bort för att de ska bli användbara.
I en av de första byggnaderna som MinnyMind arbetade med finns i dag mikrobryggeriet Spike Brewery. Den byggnaden är från 1912, medan andra byggnader i området är byggda 1905. Den är tillbyggd, vilket man kan se på att stensockeln slutar där originalbyggnaden slutade. ”Tap room” har en glasvägg mot bryggeriet så att man kan titta in på den pågående bryggningen.
Mellan byggnaderna finns ett torg som används vid gemensamma aktiviteter med matvagnar, marknadsstånd och musik. När nya hyresgäster flyttar in på västra sidan av torget blir det även en servering där.
– Slakthuset ska fortsätta att vara ett levande område där man tar vara på kopplingen till mathantverket, säger Jenny Ström Hansson.
Slakthuset
Göteborgs slakthus i Gamlestaden invigdes av kung Oscar II och landshövding Gustaf Lagerbring 1905 och var då Sveriges andra kommunala slakthus efter Malmö. Det innebar att man kunde göra systematiska kvalitetsundersökningar av kött, inte minst viktigt i kampen mot tuberkulos. Anläggningen var cirka 83 000 kvadratmeter fördelat på 24 byggnader inklusive slakthallar, marknadshallar för djurhållning, administrationslokaler, bostäder och restaurang. Slakthallarna hade löpande band och området hade ett eget järnvägsspår som gick in till centrala Göteborg.
Arkitekt var Otto Dymling (1986–1923). fasaderna är i gulbrunt förbländertegel med murade mönster och inslag av ljusa putspartier och natursten. Huvudbyggnaden har en kalkstensportal med dekor i form av stadens vapen och ett djurhuvud. Karaktäristiskt för området är det 23 meter höga kyltornet och den 30 meter höga skorstenen som hörde till områdets ångpanne- och maskinhus.
Anläggningen var i bruk som slakthus fram till 1968. Efter det fortsatte köttvaruproduktionen och den finns kvar än i dag.
Då Slakthuset byggdes låg det lantligt utanför staden, men i dag räknas läget som centralt nära Gamlestadens nya resecentrum.
Nuvarande fastighetsägaren Higab anlitar Tovatt Architexts & Planners i Stockholm för visionen och detaljplanen, medan MinnyMind Arkitekter har uppdraget att blåsa liv i de befintliga husen med fokus på småskalig produktion av mat, dryck och design, restaurang och kultur. De arbetar utifrån ”Slakthusmodellen” som går ut på att bevara områdets karaktär men göra det tillgängligt för nya verksamheter.
Källor: Slakthuset/Higab och MinnyMind