Kompromisslös filosof

Om denne ovanlige simmare hade levt på 1940-talet hade han kunnat bli ett av exemplen i Simone de Beauvoirs essä ”Pyrrhus och Cineas”, huvudnumret i den samling som Modernista nu ger ut. Kung Pyrrhus, han som gav namn åt pyrrhussegern, hade en rådgivare som försökte uppmana till försiktighet när kungen drömde om nya erövringar. Varför resa någonstans alls om man inte kan se hela världen? Varför simma mellan alla kontinenter om man ändå inte kan korsa alla hav? Ungefär så lyder Cineas fråga, och kring den bygger de Beauvoir sin utläggning om nyttan och vådan av människors alla planer och projekt.

Det är lätt att bli deprimerad när man påminns om det omöjliga i att förutse vad ens projekt ska leda till. Om barnet man föder blir en mördare, har man då någon skuld? ”Epikuros hade inte förutsett vad man senare skulle kalla epikurism, inte heller Nietzsche nietzscheanismen, inte Kristus inkvisitionen. Allt som kommer ur människans händer bärs omedelbart i väg av historiens flöde och återflöde, format på nytt av varje minut, och framkallar tusen oförutsedda strömvirvlar omkring sig”, skriver de Beauvoir. Man kan förstå varför existentialismen ibland beskylls för att vara pessimistisk, en kritik som författaren naturligtvis värjer sig emot.

Det finns en respektingivande kompromisslöshet hos filosofen Simone de Beauvoir, som i och med denna utgåva ges en mer sammansatt bild på svenska. Den kanske tydligaste sammanfattningen av hennes livsåskådning finns i ”Moralisk idealism och politisk realism”, där hon tar sin utgångspunkt i andra världskrigets Frankrike och återigen betonar individens ansvar för sina handlingar.

Mest radikal är hon i den spännande essän ”Bör vi bränna Sade?” där hon går på djupet med markis de Sades estetik och etik(!).

Det är mer stimulerande än underhållande att läsa dessa texter som i allmänhet är rätt så beska karameller, här och var med en abstraktionsnivå som närmar sig det absurda. Det mentala träningspasset ger dock utdelning i form av njutbara aforismer, till exempel: ”Orörliga eller handlande har vi alltid en vikt på jorden; varje vägran är ett val, varje tystnad har en röst.”

Om själva utgåvan kan man säga att bara ”Essäer” hade varit en mer rättvisande titel; den inledande texten om Brigitte Bardot hör knappast till de viktigaste som de Beauvoir har skrivit och är inte heller särskilt representativ för innehållet. Anna Petronella Fredlunds efterord, som man gärna kan läsa först, är informativt men hade gärna fått breda ut sig lite mer. Fredlund svarar också för översättningen, som känns relativt stabil bortsett från en del lustiga gallicismer.

Maria Store

.