En medelålders man med mentala problem
Tvivel av det slaget färgsätter Magnus Hedlunds (f 1942) sparsmakade och egensinniga lilla bok Någon där? I en vindlande självkommenterande prosa löses gränsen mellan skaparen och det skapade upp.
Melankoliska betraktelser över existentiella brister blandas med ystra ordlekar och skruvade filosofiska utläggningar, med tonvikt på sådant som har med estetik att göra. Skönjbara biografiska data växlar med hejdlöst fabulerande.
I likhet med andra författare som skolades på 60-talet känner sig inte Magnus Hedlund bekväm med vetenskapens anspråk. Och berättelser med början, mitt och slut betraktas som paketerade och falska.
Ändå är det just en sådan historia som är bokens stora behållning. Trots illusionsbrott och kunskapsteoretisk skepsis framträder efter hand konturerna av en medelålders man med mentala problem.
Hur ska han förhålla sig till de inre röster som tar allt större plats i hans vardag?
Frågan är allvarlig. Samtidigt utgör den precis det underlag författaren behöver för att kunna excellera i dråplig situationskomik och en överraskande form av samtidssatir.
Men som helhet är det en patafysiskt orienterad essä Magnus Hedlund mixat ihop.
Om han inte vore en sådan tuktad och minimalistisk skribent skulle det gå att säga att han är i högform.
Peter Grönborg