Välkommen till en dystopisk bild av verkligheten, som börjar med vad vi har på oss.
”Vi måste utveckla fem super skills”, ”Klimatavtrycket har tidigare korrelerat med konjunkturen, men nu är den kedjan bruten”. ”Omställningen sker nu, och det är vi som måste leda vägen”. Talarna på scen bräcker varandra i ryggdunkningar, ministrar håller presskonferens om nya satsningar och vi går i bräschen. Den positiva andan av Sveriges Innovationsriksdag visste inga gränser.
”Välkommen till en dystopisk bild av verkligheten, som börjar i Borås med vad vi har på oss.”
Kläder är bland det smutsigaste som finns tydligen, rakt över alla branscher. Hur man odlar och plockar bomull, färgningen, tillverkningen, distributionen till oss (via butiker eller nätet), hur vi konsumerar kläderna och sedan vad som händer med plaggen när vi inte längre kan eller vill nyttja dem. Bara i Borås fanns det ett talesätt som hette att om man ville veta vilken färg som skulle vara mode framöver så var det bara att titta på färgen på Viskan. Skräpet från tillverkningen hälldes bara rätt ut i ån. ”Vi visste inte bättre”, kommenterade någon som jobbade med saken på den tiden. Verkligen?!
”Om man insåg vidden av det skulle man definitivt bli galen.”
Efter en snabbspolning till 2018 säger Tomas Björkman, en person som skapat många bolag och skrivit några böcker, att ”vi lever våra förfäders utopi”. Jag kan förstå och hålla med om det på många sätt. Så sent som på 120 år sedan flydde vi från Sverige för att livet var så dåligt. Jag kan inte föreställa mig något bättre än att leva i den tid vi lever i idag. Nu kan vi ägna oss åt hur vi mår och försöka leva ett bra liv, hellre än att bara överleva.
Men. Det finns ett stort men, med om huruvida vi verkligen lever våra förfäders utopi. Se idag vilka problem vi också skapat. Vi gör åt världens resurser redan i augusti, något som ska räcka hela året. Vi gör så många fel i vår vardag att om man insåg vidden av det skulle man definitivt bli galen.
”Vi måste ha en långsiktig plan”, sa Kjell-Håkan Närfeldt, med titeln chefsstrateg på innovationsmyndigheten Vinnova. Men vem som helst som var med på innovationsriksdagen hade kunnat säga det. Tidsplanen för hur samhället ska bli bättre skjuts hela tiden på framtiden. Det har hetat till år 2000 och nu är det år 2025, 2030 eller 2050 som är målet för att vi ska göra samhället bättre.
”Framtiden blir bättre - sen”
Således får man väldigt få svar på Sveriges innovationsriksdag om vad som är cirkulär ekonomi och hur man ska nå dit, trots att gräddan av politisk och monetär makt finns på plats. Som lekman och medborgare är det lätt att känna att framtiden inte är så positiv som deltagare på en innovationsriksdag låter påskina.
Speciellt som jag inte ens kan återvinna t-shirten jag har på mig.
