Borås skolor svämmar över

Den kanske största utmaningen för Borås skolor är trängseln jämte bristande skolresultat. Ett faktum som kommer att generera en rad följdproblem, bland annat ökade konfliktytor, bristande studiero och svårigheter att bedriva en undervisning som läroplanen kräver.

Elevprognoserna visar på en stadig och tydlig trend med drygt 300 fler elever varje år, och uppskattningsvis kommer vi ha en ökning med cirka 1 300 fler elever under den kommande femårsperioden.

För att lösa platsbristen på våra skolor så krävs det givetvis att fler nya skolor byggs. Tiden från markförvärv till att en skola kan tas i bruk är ofta fem–sju år. Här ligger Borås hopplöst efter.

Att bygga om skolor utan att de får samma lokaleffektivitet som en ny skola är ekonomiskt oansvarigt då detta kräver en omprioritering från andra resurser, huvudsakligen lärare och annan personal, till hyror.

Med andra ord har de styrande främst valt att bygga ut befintliga lokaler, vilket lett till höga lokalkostnader med låg effektivitet, som i sin tur resulterat i att resurser dras från annan del av verksamheten.

Bristande kommunikation och samordning verkar tyvärr gå som en röd tråd genom vissa av de kommunala verksamheterna, och i synnerhet i planeringen av nya skolor och förskolor. Turerna kring Kyllared, de försenade renoveringarna av Norrbyskolan och Särlaskolan är bara några axplock som visar på bristande ledning och samordning.

Renoveringar och nybyggnationer av skolor är ett svårt pussel att få ihop med komplicerade flyttkedjor. Det är viktigt att inblandade förvaltningar har en god samverkan i dessa frågor. Här har styret i Borås misslyckats. Detta har inte bara inneburit att skattepengar slarvas bort, utan även skapat stora olägenheter för elever och föräldrar.

Det är uppenbart att berörda förvaltningar inte talar samma språk. Lokalförsörjningsförvaltningen, med skolstrukturutredningen i ryggen, beräknar maxkapaciteten på skolorna baserat enbart på antal elever som fysiskt får plats på en skola. Grundskolenämndens planering av skolkapacitet baseras främst på antal klasser, vilket är ett mer relevant sätt att beräkna enheternas kapacitet. Antalet elever i respektive årskurs, antal klassrum per skola och klassrumsstorlek blir avgörande för hur många elever en enskild skola de facto kan ta emot. Det är beklämmande att man inte ens är överens om de faktiska behoven internt inom kommunen.

Situationen blir inte lättare av att de styrande partierna (S, MP, C, L) har uppenbara svårigheter att kommunicera med varandra och att enas kring en gemensam vision. Den 19 juni inlämnade vi in interpellationen ”Hur vill mitt-S bygga Borås?”. Vi väntar fortfarande på ett svar.

Elevtillväxten är ojämnt fördelad över Borås, och den planerade bostadsbyggnationen kommer troligen få störst effekt i centrum, på Göta och Norrby. Att komma igång med nya skolor belägna i de södra delarna av centrum är nödvändigt. Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit att man ska utreda förutsättningarna för att bygga en högstadieskola i området Astern i närheten av Stadsparksbadet.

Våra små skolor i små orter är en glömd resurs i detta sammanhang. Det bristande elevunderlaget på våra mindre skolor skapar en del bekymmer. Man står med dyra lokaler och samtidigt med det sviktande elevunderlaget tilldelas de mindre resurser. Detta leder i sin tur till svårigheter att upprätthålla en god pedagogisk verksamhet, vilket i förlängningen riskerar att leda fram till ett ifrågasättande av dessa skolors existensberättigande.

Låt oss bryta denna negativa trend. Sverigedemokraterna har vid olika tillfällen lyft fram förslaget med ”omvänd skolskjuts”. Erbjud elever i centrum en möjlighet att gå i skola ute i våra serviceorter. Det gränsar till ren galenskap att samtidigt som våra elever trängs ihop som packade sillar i de centrala delarna av staden, så står skolor utanför Borås i vissa fall halvtomma.

Om ambitionen för att lösa problemet saknas, är det bättre att man kliver av och släpper fram dem som vill utveckla Borås – på riktigt.

Anders Alftberg (SD), ledamot i kommunfullmäktige och grundskolenämnden