Tips på vad du kan göra för att undvika fulplast

Fem saker du kan göra för att få bort fulplasten.

– Återvinn plast! Det viktigaste du kan göra är att sortera all plast och inte lägga någon plast i restavfallet. Även kladdiga plastförpackningar kan återvinnas. Hälften av alla plastförpackningar sorteras inte utan läggs i restavfallet, säger Cecilia Belfrage på Borås Energi och Miljö.

– Undvik onödig plast, använd inte engångsbestick och -muggar i plast. Du kan till och med ta med en egen låda till hämtmaten för att undvika onödig plast som dessutom ofta är svart plast som är extra svår att återvinna.

Läs mer hur du kan stoppa fulplasten här

Ytterligare tre smarta tips handlar om att:

1. 1 Välja ofärgad plast när du kan, den är mycket lättare att återvinna. Det är också bra om etiketterna på förpackningen inte är för stora.
2. 2Återanvända så mycket du kan, många saker i plast kan användas igen. Diska glassburken och använd den till att förvara rester eller frysa in bär.
3. 3Satsa på återvunnet, köp produkter av återvunnen plast och vill du påverka butiker och producenter ännu mer så fråga efter det när du handlar.

Läs mer om avfall och återvinning här.

Vad är fulplast och varför är den ett problem?

Fulplast är all plast som inte går att återanvända eller återvinna och därför förbränns istället för att bli ny plast. Det handlar till exempel om att det finns hundratals olika sorters plast, att plasten innehåller farliga kemikalier och att den designas med klisterlappar som är svåra att tvätta bort. Fulplast är också all onödig plast som fortfarande används, som plasten runt cigarettpaket och tidningar. Eftersom 99 procent av all plast tillverkas av olja leder detta till stora koldioxidutsläpp.

– Ett kilo plast som återvinns minskar koldioxidutsläppen med två kilo. Om all plast gick att återvinna och vi sorterade den för återvinning, skulle vi gemensamt minska Sveriges utsläpp av koldioxid med flera miljoner ton, säger Cecilia.

Läs mer om tömning av hushållsavfall här.

EU-lagstiftning stoppar engångsplast och lösa korkar

2019 beslutade EU om ett nytt direktiv som ska minska plasten i haven och ett steg mot en mer cirkulär ekonomi. Direktivet kallas ”Engångsplastdirektivet” och innebär många förändringar för både producenter och privatpersoner.

Till exempel har hittills ett tiotal engångsplastprodukter förbjudits helt och andra produkter fått högre krav för att minska konsumtion och främja bättre materialåtervinning. Producenter har även fått större ansvar för avfallet som deras produkter ger upphov till.

Restauranger och kaféer som serverar mer än 150 måltider eller drycker i engångsartiklar per dag måste dessutom kunna erbjuda sina kunder ett flergångsalternativ.

En ny del i direktivet gäller att endast dryckesbehållare med korkar eller lock som sitter kvar hela behållarens livslängd är tillåtna på den europeiska marknaden från juli i år.

– De fastsittande korkarna är omdebatterade men ett exempel på att det jobbas med nedskräpning och återvinning av plast på flera nivåer, säger Cecilia.