Pekas rätt syndabockar ut?

Utredningen om fördyringen av investeringen i kraftvärme- och reningsverk (EMC) presenterades häromdagen och kritik riktades mot dels vd (framför allt syftande på den nyligen avgångna) och dels styrelsen (varmed får avses såväl den styrelse som satt vid beslutet som den nuvarande). Det finns dock – innan rapportens slutsatser tas för sanning – skäl att resa några frågor.

För det första. Fördyringen består i huvudsak av två delar, dels kostnader för överprövningar och dels ökade kostnader för överföringsledningarna. Den första delen verkar alla acceptera, ingen förutsåg vare sig antalet överklaganden eller att hanteringen skull ta så lång tid.

När det gäller den andra delen blir frågan om de priser (kostnader) som nu redovisas är riktiga eller om kommunfullmäktigebeslutets priser var riktiga. Gäller det senare så är det rimligt att anklaga projektet/styrelsen för överskridandet, då har pengar hanterats oförsiktigt. Är det däremot så att kommunfullmäktiges beslut undervärderade kostnaderna så ligger ansvaret på den beredning som genomfördes inför fullmäktiges beslut. Där har den tidigare styrelsen ett ansvar, men även kommunstyrelsen med kansli.

Tyvärr så valde utredningsgruppen (kommunchefen Svante Stomberg och tidigare ekonomichefen Christer Joansson) att inte ställa/besvara den frågan. Därmed undantas kommunstyrelsen och det kansli de båda tillhörde någon kritik. För mig – och jag tror för boråsarna – är frågan om felaktigt användande av pengar den centrala, inte utpekandet av ansvariga.

Kejsarinnan Katarina den Store sa en gång, apropå att vara enväldig: ”Förutsättningen för att mina order skall utföras är att mina order kan utföras”. Gav kommunfullmäktige en uppgift som från början var svårutförd?

I utredningsrapporten tas upp att vd fick en delegation att teckna avtal inom beslutad projektbudget, att det de facto var inom budget förefaller ha fallit bort i debatten. Påståendet tas till intäkt för att vd haft för stort inflytande. För mig ställer det då två frågor. För det första är förväntningen att en styrelse som är förtroendevald skall ha tid och kompetens att i detalj kunna granska varje upphandling. Jag har för mig att bara upphandlingen av pannan omfattade cirka fem–tio pärmar med dokument.

Den andra frågan, och den som är viktigare, blir om utredningen har hittat något som tyder på att delegationen har påverkat projektkostnaden, det vill säga om delegationen är en del i det som skall undersökas. I rapporten hittar jag inget som tyder på att man har bevis för att delegationen lett till kostnadsöverskridanden och därmed är omnämnandet av delegationen mest ett försök till ryktesspridning.

Min sista fundering är det dubbelkommando som uppkom via att det tillsattes en styrgrupp (som enligt rapporten inte skulle vara en styrgrupp) som övervakade bolaget/styrelsen. Det är nog rimligt att tro (jag har sett det) att styrelsen uppfattade att genom styrgruppen så flyttades ett visst inflytande från styrelsen till kommunstyrelsen. Min erfarenhet från styrgruppen är att den aldrig arbetade som en styrgrupp, eftersom Ulf Olsson (S) alltid hade tidsbrist.

Med andra ord, utredningen säger inget om vilka som är de ”riktiga” kostnaderna, den för inte i bevis att delegationen medverkat till problemen och den behandlar inte alls det delade ansvaret/styret för projektet. Därmed undandrar sig kommunstyrelsen och kommunledningskansliet allt ansvar när det skall utkrävas.

Ulrik Nilsson (M), vice ordförande i Borås energi och miljö AB