Svensk brödhistoria i Kölingared

Årligen ordnar hembygdsföreningen en brödbakardag i hembygdsgården. Det är den gamla vedeldade ugnen i spismuren som då kommer till användning.

Brödbakardagen brukar samla mycket folk. Årets upplaga var inget undantag. Bortåt 150 brödkakor bakades och de fick en strykande åtgång.

Det var som vanligt Ingrid Källgren som basade över själva baket. Det har hon gjort i cirka tio år, och hon verkar trivas med uppgiften. Till sin hjälp hade hon Katarina Bladh och Margareta Bladh skötte själva gräddningen.

När vi ber om receptet skrattar Ingrid Källgren. Hon påstår att hon inte använder sig av något sådant, det är något som sitter i fingrarna. Men det är mjölk, rågsikt, grahamsmjöl, jäst, sirap, salt, margarin och lite brödkryddor som ingår i den.

– Det är roligt att det kommer så mycket folk och att brödet får strykande åtgång. Lite negativt är att många vill fotografera när vi bakar och min fasa är att vara med på bild, konstaterar Ingrid Källgren.

Särskilt svårbedd att posera är hon dock inte, men det är nog för den goda sakens skull. Brödbakningen i denna typ av ugn är ju ett kulturarv som måste räddas åt eftervärlden och därför måste nya generationer läras upp.

Det är en hel del förarbete som krävs. Själva ugnen måste börja eldas flera dagar i förväg för att man ska få rätta temperaturen. Degen ska så sättas, kakorna bakas ut och jäsa innan de på brödspade åker in i stenugnen för gräddning.

– Eftersom så många vill ha av vårt bröd började vi faktiskt baka en dag i förväg för att hinna med.

Givetvis var det även kaffeservering och underhållning på dragspel denna dag. Och ute ordnades en tipspromenad. Frågorna var lätta, intygades det.