Sämre företagsklimat i Ulricehamn

Kommunernas förutsättningar att skapa ett bra klimat för företagen beror bland annat på invånarnas inkomstnivåer, andel som har högre utbildning och hur företagandet ser ut i kommunen.

FSF:s Företagsklimatindex 2007 visar hur väl Sveriges olika kommuner tar tillvara på sina förutsättningar att skapa ett bra klimat för företagen.

– Vissa har det lättare än andra. Vi vill lyfta fram de kommuner som lyckats skapa ett företagsklimat som är bättre än man kan förvänta sig. Varför just dessa kommuner lyckats får framtida forskning utvisa, säger Anders Lundström, professor och vd FSF.

Högst i företagsklimatindexet placerar sig kommuner med sämre förutsättningar, men där företagarna ändå upplever företagsklimatet som mycket bra. Vinnare är Gagnefs kommun följt av Mönsterås och Kristinehamns kommun.

– FSF:s index ger många mindre kommuner revansch för låga placeringar i Svenskt Näringslivs företagsklimatrankning, säger Anna Kremel, projektledare på FSF.

Samtliga 25 kommuner med bäst placering är mindre kommuner med färre än 25 000 invånare.

Förlorarna är kommuner där förutsättningarna är goda men där företagarna upplever företagsklimatet som negativt. I indexets botten finner man Ekerö, följt av Värmdö och Simrishamns kommun.

I Sjuhärad kom Vårgårda bäst med plats 46, jämfört med plats 14 i Svenskt Näringslivsranking. I övrigt blev placeringar som följer (med Svensk Näringslivs ranking inom parentes):

Tranemo 65 (67), Svenljunga 77 (75), Bollebygd 91 (23), Herrljunga 108 (13), Härryda 139 (44), Borås 171 (62), Ulricehamn 186 (98), Mark 197 (192).