Riksfokus på fjärrvärmestasning
Diana Skoglund, miljöstrateg i Ulricehamns kommun, är glad över att projektet uppmärksammas.
– Det är jätteroligt. Jag tycker att det är en väldigt bra satsning och det har redan från början varit en stor politisk enighet kring projektet.
Ulricehamns fjärrvärmesatsning är ett av tio goda exempel på LIP-projekt, lokala miljöfrämjande investeringsprogram, som Naturvårdsverket presenterar i morgon under årets Energiting på Stockholmsmässan.
Det var med stöd från Naturvårdsverket i form av LIP-pengar som Ulricehamns kommun drog igång fjärrvärmesatsningen år 2000 tillsammans med Ulricehamns Energi och Lantmännen Agroenergi.
Sedan dess har koldioxidutsläppen i kommunen minskat med ungefär 16 500 ton per år. Det motsvarar omkring 20 procent av de totala utsläppen.
Metoden går ut på att ta tillvara spillvärmen från tillverkningen av biopellets och använda den i fjärrvärmenätet.
– Det är så miljövänligt som det bara går, säger Diana Skoglund.
Många hus som tidigare värmdes upp med hjälp av oljepannor eller el, har nu gått över till fjärrvärme. De flesta av kommunens fastigheter har också bytt till fjärrvärme.
Från början visste man inte att miljövinsten skulle bli så stor, och allmänhetens intresse har överstigit alla förväntningar.
– Hade de vetat från början att efterfrågan skulle bli så stor hade de nog projekterat på ett annat sätt. Men det är ett angenämt problem, säger Diana Skoglund.
Satsningen på fjärrvärmen fortsätter, efterfrågan är stor och kapaciteten att utvidga verksamheten finns. Även på andra områden siktar Ulricehamns kommun på att fortsätta med miljöarbetet.
– Vi håller på att utforma nya miljömål just nu, vi eftersträvar att bli helt fria från fossilt bränsle. Alla kommunens fastigheter ska värmas upp av fjärrvärme och våra tjänstebilar ska drivas av förnyelsebart bränsle, säger Diana Skoglund.
Goda exempel
De goda exemplen på LIP-projekt
har utsetts efter följande kriterier:
Miljönytta.
Ekonomi, till exempel lägre driftskostnader.
Projektets spin-off-effekter.
Projektets innovationsgrad.
Resultatens möjliga överförbarhet.
Långsiktig strategisk nytta inom miljöområdet.
Strategisk nytta för sysselsättning och regional utveckling.