Filippinare kollar in skogen i Härna

I filippinska skogar växer inte gran och tall – snarare mahogny och regnskogsträd.
Ulricehamn • Publicerad 9 september 2008
Jeanette S Actub studerar en informationsbroschyr från Södra.
Jeanette S Actub studerar en informationsbroschyr från Södra.Foto: Miriam Glans
Alf i Härna lär filippinarna om svenskt skogsbruk.
Alf i Härna lär filippinarna om svenskt skogsbruk.Foto: Miriam Glans
På en slinga i skogen fick filippinarna se hur svensk skog planteras, sköts och avverkas.
På en slinga i skogen fick filippinarna se hur svensk skog planteras, sköts och avverkas.Foto: Miriam Glans

Härna.

Ändå har det filippinska skogsbruket mycket att lära av det svenska.

Delegationen med åtta filippiner från såväl regering som skogsorganisationer ser en aning malplacerade ut i den regnvåta och disiga skogen i Härna. Här bjuds de på kaffe ur järnkittel och hembakta kanelbullar av dagens värd, Alf Gustafsson – ”Alf i Härna”.

De har kommit för att ta med kunskap om det svenska skogsbruket hem till Filippinerna.

Dag Karlsson på skogs- och träfacket är deras guide. Han engagerades i början av 90-talet i ett projekt för att få det filippinska skogsbruket på fötter. Sedan andra världskriget hade skogen avverkats hårt utan återplantering och i slutet av 80-talet var den helt slut med arbetslöshet och svält som följd.

– Det var med stor förskräckelse vi såg vad som hade hänt. Det var bara stubbar och helt förbränt, säger Dag Karlsson.

Sedan dess har man planterat 500 hektar skog, mest mahogny och regnskogträd.

– Vissa arter kan avverkas redan efter tio år. Då har man träd som är 60-70 centimeter i diameter, helt fantastiskt, säger Dag Karlsson.

Ernesto D Adobo Jr. är tjänsteman på skogsdepartementet på Filippinerna.

– Ni har så mycket träd! Var man än åker är det träd och träd! På Filippinerna är befolkningen tio gånger så stor men på mindre yta, så förutsättningarna är väldigt annorlunda. Ändå har vi mycket att lära oss av er.

Jeannette S Actub jobbar som projektledare i en skogsorganisation. Hon säger att hon är förundrad över hur starka skogsorganisationer som Södra är i den svenska debatten.

– På Filippinerna är skogsbrukarna svaga. Vi behöver organisera oss bättre.

Hon ser ljust på framtiden med hjälp av snabbväxande träd som passar i det filippinska klimatet.

– Träden här behöver 80-100 innan de kan avverkas. Hos oss kan man avverka efter 10-15 år, så jag tror att vi kan återhämta oss, säger hon.

Viktigaste sakerna filippinarna tror de kan ta med hem från den svenska skogen: Säkerhet: På Filippinerna jobbar skogsarbetarna i shorts och sandaler, helt utan skyddsutrustning som kastskydd på sågarna och hörselskydd.Tekniken: Varsam avverkning som skonar omkringliggande skog.Utbildning: Lära barnen att förstå skogens värde. ”Vi var i Uddevalla och såg skolelever plantera träd och få utbildning i skogen. Det är bra.”Organisation: De som brukar den i många fall statligt ägda skogen måste organisera sig för att bli starka.

Victoria Ramalho
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.