FN-målen väcker försiktig optimism

När överenskommelsen om de 17 utvecklingsmålen slutligen klubbades i söndags, efter två veckors slutförhandlingar mellan medlemsländernas delegationer, möttes den av stående ovationer i FN-byggnaden i New York.

Planen ersätter de tidigare millenniemålen, som löper ut i år och delvis uppfyllts. Bland annat har en halvering av den extrema fattigdomen uppnåtts.

De nya målen omfattar alltifrån att utplåna hunger och extrem fattigdom till att minska ojämlikheten både inom och mellan länder, skapa jämställdhet mellan könen och bekämpa klimatförändringarna - mål som ska nås till 2030.

"Realismen kan diskuteras"

Många utvecklingsländer ville att rikare länder ska ta ett större ansvar för att nå målen. Men så blev det inte, det färdiga avtalet slår fast att alla länder omfattas av målen och ska bidra till finansieringen.

G77-gruppen, en sammanslutning av utvecklingsländer, har även krävt att FN:s skattekommitté ska få befogenheter att besluta om globala skatteregler för att bekämpa skatteflykt. Men de fick nöja sig med skrivelser om att problemet ska tacklas på andra sätt.

Kritiserar rika länder

Otillräckligt, menar Magnus Walan på biståndsorganisationen Diakonia.

Han är ändå hoppfull om att FN-målen kan göra skillnad.

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) försvarar att även Sverige motsätter sig FN-skatteorganet, som hon menar saknar tillräckligt stöd bland medlemsländerna.

Jämställdhet svenskt fokus

Hon är nöjd med avtalet, särskilt målet om jämställdhet.

Maths Isacsson tror att ökad jämställdhet kan bidra till annan utveckling.

FN-målen ska formellt godkännas av världens ledare i slutet av september.

TT