Efter IS: Irak ser framåt - mot gamla problem

Svårt märkt av Islamiska statens uppgång och fall går Irak till val. Men misstron mot politikerna är stor och om den nya regeringen inte tar itu med arbetslöshet och korruption finns risk för att terrorismen får fotfäste igen, varnar en expert.(TT)

Publicerad 10 maj 2018

Irak står inför ett ständigt hot om våldsam sekterism mellan landets sunni- och shiabefolkning, korruption som beskrivs som endemisk och utbredda ekonomiska svårigheter, i synnerhet bland de miljontals medborgare som tvingades på flykt undan striderna mot terrorstämplade Islamiska staten (IS).

I december utropade premiärminister Haider al-Abadi seger i det tre år långa kriget mot IS - men sunniextremisterna har gjort sig påminda genom att hota med attacker under parlamentsvalet på lördag.

Annons

Sedan Saddam Husseins fall 2003 har det politiska landskapet i Irak dominerats av i princip samma figurer. Och missnöjet växer över den shialedda regeringens oförmåga att ta itu med de mest grundläggande problem.

””

Stora resurser

Men trots att kritiken är omfattande tenderar väljarna att rösta på de "gamla ansiktena" ändå. Det kan enligt konfliktexperten Thair Ismail förklaras av två faktorer. Dels är många av de sittande parlamentsledamöterna resursstarka, dels är trycket att rösta enligt grupptillhörighet fortfarande väldigt starkt.

””

Haider al-Abadi har varit premiärminister sedan 2014. Hans företrädare Nuri al-Maliki anklagades för att föra en politik som många anser har bidragit till splittringen mellan sunni och shia.

Han lämnade motvilligt sin post sedan han misslyckats med att stoppa IS från att koppla greppet om Irak. Men al-Maliki siktar på comeback i årets val och kritiserar al-Abadi för att bygga broar mellan Bagdad och Riyad och andra sunnidominerade huvudstäder. Ismail tror dock att den sittande premiärministern kommer att fortsätta leda regeringen.

””

Många utmaningar

Den som får i uppgift att leda regeringen har inget lätt jobb framför sig. Politikerna i Bagdad måste se till att bygga upp städer och samhällen som raserades i kampen mot IS, hindra extremisterna från att återvända och ta itu med de sekteristiska och ekonomiska splittringar som eldade på konflikten ytterligare. Därtill är kurderna djupt missnöjda över utvecklingen efter folkomröstningen om självständighet.