Dödlig kampanj mot exiluzbeker

När den inflytelserike regimkritikern Obid Nazarov sköts i sitt hem i jämtländska Strömsund våren 2012 lyftes för ett ögonblick medieskuggan över centralasiatiska frågor i Sverige. Men dådet tros ingå i en rad föga uppmärksammade aktioner som undergräver opposition mot envåldshärskaren Islam Karimovs 26-åriga styre.

Journalister avslöjade

I december 2014 tvingas Uznews, den kanske främsta oberoende uzbekiska nyhetsförmedlaren, att stänga. Redaktionen utsattes för en hackerattack och dess underjordiska nätverk av korrespondenter i det slutna landet hängdes ut i statliga medier.

Bara några månader tidigare spoilerades den regimkritiska nätkampanjen #qörqmayman, "vi är inte rädda", också den styrd från Stockholm.

Skärmarna blev svarta

Kanske har de ändå undkommit lätt. Den 10 december 2014 sköts den oppositionelle imamen Mirzagolib Chamidov ihjäl i Istanbul. Enligt en turkisk enhet för kontraterrorism hade 20 personer anlänt för att undanröja flera oppositionella uzbeker.

De senaste åren har uzbekisk tv visat propaganda där flyktingar exponeras som kriminella och extremister och Sverige och Norge svartmålas. I en hävdar en kvinna att hon tvingats att konvertera till kristendomen och en man säger att han pressades att bli homosexuell.

Enligt en källa har Säpo nyligen utrett minst två fall av uzbekiska flyktingspioner. Myndigheten uppger att den "de senaste åren vidtagit ett antal åtgärder för att motverka flyktingspionage" från diktaturen.

Förföljelserna framgångsrika

Men i stort ligger regimen steget före, menar många.

Amnesty kallar förföljelserna "enormt allvarliga" och vänder sig mot Migrationsverkets beslut i juni att återigen tillåta utvisningar till Uzbekistan, efter fem månaders stopp.

TT