De tar väljare från Trump och Clinton

Demokraternas Hillary Clinton och Republikanernas Donald Trump är inte de enda som storsatsar inför presidentvalet den 8 november. USA:s tredje och fjärde största partier, Libertarianerna och Gröna partiet, har stora förhoppningar.

"Inte oansenligt"

I ett USA präglat av politikerförakt och allmänt missnöje med Washington DC kan hela 47 procent av befolkningen tänka sig att rösta på en alternativ presidentkandidat från ett "tredje parti", visar en opinionsundersökning som tidningen Wall Street Journal publicerat under sommaren. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, spår att det främst blir Johnson, som tidigare varit republikansk guvernör i New Mexico, som lockar väljare från Trump.

Att tvåpartisystemet är hotat håller han dock inte med om. Förvisso skapar det låsningar, men det är också en grund som USA:s valsystem vilar på.

Buades

Varken Libertarianerna eller Gröna partiet går att stoppa in på den i USA så klassiska höger-vänsterskalan. De frihetsälskande libertarianerna förordar minimal statsapparat, låga skatter och en utrikespolitik där USA inte ingriper i världshändelser - samtidigt som man är för abort, samkönade äktenskap och legalisering av marijuana. Johnson beskrivs som pragmatiker men fick burop på konventet av mer de bokstavstrogna när han sade att han är för att bilförare måste ta körkort (då det ses som en inskränkning av individens frihet).

MIljöpartiet å sin sida sätter klimatfrågan högst på agendan. Partiets valplattform kallas "Green New Deal" och lovar 20 miljoner nya jobb i den gröna energisektorn, skapade genom ekonomiska stimulanser värda 500 miljarder dollar.

Stein har hittills främst lockat besvikna vänsterdemokrater som i primärvalen stödde Bernie Sanders.

Inga debatter

Både Johnson och Stein har rasat mot de regler som satts upp för valrörelsens debatter, enligt vilka en kandidat måste ha ett opinionsstöd på 15 procent för att få delta.

TT