Darrigt läge i EU inför Junckertal

På ytan ser det betydligt ljusare ut än vad som befarades för bara några månader sedan.

Grekland har inte kastats in i någon ny akut ekonomisk kris och vårens val i Nederländerna och Frankrike förde ingen av de hätska EU-fienderna Geert Wilders eller Marine Le Pen till makten. Till och med på migrationsfronten ser det lugnare ut, med betydligt färre nyanlända över Medelhavet.

Det sistnämnda är det ändå få som vill skryta om. Det är långt kvar till någon långsiktig lösning som får fler invånare att vilja stanna i de länder i Afrika och Mellanöstern som flest migranter och flyktingar kommer ifrån. Och de vittnesmål som sprids från människorättsorganisationer om usla förhållanden i libyska läger, där migranter och flyktingar hålls kvar, är inte mycket att stoltsera med.

Missnöjet pyr

Och trots valmotgångarna för diverse anti-EU-partier är missnöjet fortsatt stort med vad som sker och inte sker på EU-nivå.

En undersökning som tyska Bertelsmann-stiftelsen presenterade förra veckan visar visserligen att en solklar majoritet - minst 70 procent - i fem tunga EU-länder skulle rösta "stanna kvar" i eventuella folkomröstningar om fortsatt medlemskap. Men i samma undersökning säger två tredjedelar av de tillfrågade att de är missnöjda med EU:s nuvarande utveckling.

Öst mot väst

Mycket av missnöjet går att koppla till frågor där EU står och stampar på grund av tydliga åsiktsskillnader mellan väst och öst.

Båda sidor anklagar varandra för bristande solidaritet. Väst gnäller på inflödet av låglönearbetare från öst. Och öst klagar på att väst vill skicka vidare sina asylsökande, mot deras vilja.

EU-kommissionen är samtidigt stadigt i fejd med länder som Polen och Ungern kring deras syn på oberoende domstolar och massmedier.

Macron trycker på

När kommissionsordföranden under onsdagen ska hålla sitt årliga läget-i-unionen-tal inför EU-parlamentet i Strasbourg väntas han bland annat driva på för ett närmare euro- och försvarssamarbete.

Frankrikes nye president Emmanuel Macron ligger samtidigt i startgropen för att presentera tio nya förslag för att bygga om i EU, bland annat med hjälp av "demokratiska konvent" runt om i medlemsländerna.

TT