Därför kom USA:s besked om Iranavtalet nu

Varför kommer beskedet nu?

Den 12 maj löper den deadline ut som USA:s president Donald Trump satt för sina europeiska kollegor (Frankrike, Storbritannien och Tyskland) för att ta fram en "bättre" överenskommelse med Iran än det globala kärnenergiavtalet från 2015. I januari, när Trump för andra gången lät bli att försäkra kongressen om att Iran lever upp till avtalet (vilket han enligt överenskommelsen ska göra var 90:e dag), gav han de europeiska kollegorna - och därmed avtalet - 120 dagar. De europeiska ledarna har försökt få till ett avtalstillägg i form av sanktioner mot Irans ballistiska robotprogram för att blidka Trump, men inte fått gehör för det i EU.

Varför var Trump så kritisk?

Donald Trump har kallat Iranavtalet för "galet", "löjligt" och "det värsta som någonsin slutits". Han är bland annat kritisk mot att det, som han ser det, enbart begränsar Irans kärntekniska aktivitet under en avgränsad period samt att det inte omfattar landets ballistiska robotprogram. Trump har också varnat för shiamuslimska Irans regionala inflytande i Mellanöstern.

Trumps avsky mot skrivelsen kan också handla om ideologi, många utrikespolitiskt konservativa hökar i USA har ett horn i sidan till Iran. Bland dessa finns USA:s nye utrikesminister Mike Pompeo och den nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton. Det kan också spela in att avtalet är Donald Trumps företrädare Barack Obamas utrikespolitiska flaggskepp. Trump har kritiserat och rivit upp mycket av Obamas politik.

Vad säger de andra parterna?

Flera europeiska ledare, inklusive Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Storbritanniens utrikesminister Boris Johnson har både vädjat och försökt övertala Donald Trump att inte överge avtalet. Kina och Ryssland, som också är avtalsparter, håller en låg profil - hur det än går lär de fortsätta att handla med Iran. FN:s atomenergiorgan IAEA har flera gånger slagit fast att Iran följer överenskommelsen.

Och Iran specifikt?

Iran har varnat USA för att det vore ett "historiskt misstag" att dra sig ur kärnenergiavtalet. Häromdagen sade president Hassan Rohani att man har planer för hur man ska agera vilket beslut Trump än fattar. I Teheran har det funnits en besvikelse över de europeiska ländernas försök att införa ytterligare sanktioner och regimen är frustrerad över att det ekonomiska uppsving man hoppades på av kärnenergiavtalets sanktionslättnader inte infunnit sig i den skala man önskat.

Vilka scenarier nu är möjliga?

USA har backat från överenskommelsen, och meddelat att sanktionerna återinförs. Men Trump flaggar även för ytterligare sanktioner, som även kan drabba andra länder. Frågan är hur sanktionerna mot Iran, och eventuellt andra stater, kommer att slå. Det finns en hel palett av sanktioner som nu är satta på paus - vissa kräver kongressbeslut för att påverka, andra kan Trump själv bestämma om. För de europeiska länderna, som sagt till Iran att avtalet ska fortlöpa även om USA backar, är det viktigt att inte europeiska bolag som handlar med Iran utsätts för USA-sanktioner. I det fallet har redan Tyskland varnats av USA för att fortsätta sina verksamheter i Iran.

Och internationella konsekvenser? â?

Det amerikanska beslutet lär resultera i global oro. Den lär också skugga USA:s stundande toppmöte med Nordkorea - motivationen för diktaturen att ingå ett nedrustningsavtal kan minska nu när Pyongyang ser att USA lämnar en liknande överenskommelse.

När USA backat från uppgörelsen kommer sannolikt de kvarvarande parterna att fokusera på att få det sargade avtalet att fungera så väl som möjligt för Iran (det vill säga fokus på handel och ekonomisk utveckling). Detta för att avstyra att Teheran också kliver av avtalet och inleder ett kärnenergiprogram som världen inte får insyn i.

TT