Svensk säkerhetspolitik ligger fast

Militär alliansfrihet, höjd nationell försvarsförmåga och fördjupade internationella samarbeten. Det - och inte ett Natomedlemskap - ska vara ryggraden i svensk säkerhetspolitik, skriver regeringen på DN Debatt.(TT)

Publicerad 8 september 2016

På fredagen presenterar regeringens särskilde utredare Krister Bringéus en expertrapport om Sveriges internationella samarbeten inom försvars- och säkerhetspolitiken.

Redan i förra veckan avslöjade TT rapportens slutsatser. Bringéus pekar på för- och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap, men tar inte ställning till om Sverige bör gå med i försvarsalliansen.

Västs förmåga att avskräcka Ryssland från en konflikt i Östersjön skulle sannolikt öka om Sverige går med i Nato. Men ett Natomedlemskap kan leda till upprustning i regionen och löser inte det svenska försvarets brister, resonerar utredaren.

Säkrare närområde

Utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) skriver på Dagens Nyheters debattsida att tvära kast i svensk säkerhetspolitik inte är aktuella.

"I den tid vi nu lever i så handlar det om att hitta dagens förnuftiga balanser. Kombinationen av militär alliansfrihet, höjd nationell försvarsförmåga och fördjupade samarbeten är vårt sätt att hantera utmaningarna vi står inför utan att bidra till ökad spänning i vårt närområde", avslutar statsråden sin artikel.

Borgerlig reaktion

Sedan TT berättat om rapportinnehållet tyckte företrädare för Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna att det stödjer argumenten för ett svenskt Natomedlemskap.