Svårt föra över utländska fångar

En dryg tredjedel av alla som skrivs in i svenska fängelser varje år är utländska medborgare. De senaste åren har det årligen rört sig om omkring 3 000 personer.

Generellt tycker Kriminalvården att det är bäst att avtjäna sitt straff i hemlandet.

Många döms också till utvisning efter straffet, och ska därmed återanpassas i ett annat samhälle än det svenska.

Regler hjälpte inte

Men trots att 2 966 utländska medborgare skrevs in i svenska fängelser under förra året så överfördes bara 51 personer. Det är den lägsta siffran på flera år, trots att nya EU-regler från 2015 skulle göra det enklare att föra över fångar mellan EU-länder.

Orsakerna är flera. Det kan vara komplicerat att reda ut var en person egentligen hör hemma. Hen kan ha bott i flera olika länder, och det är inte alltid medborgarskapet är avgörande. Vissa länder har också ett system där lokala domstolar fattar beslut, vilket försvårar. Det är heller inte alla länder som håller de 90 dagar de har på sig att fatta beslut efter att en begäran lämnats in.

Kan förhala

Andra länder når inte upp till de krav som ställs enligt mänskliga rättigheter, på yta per fånge och hygien. Rumänien är ett sådant exempel.

En intagen som inte vill flyttas kan också förhala processen genom att överklaga beslut.

För länder utanför EU krävs avtal för att interner ska kunna föras över. Där har Sverige bland annat arbetat med ett avtal med Georgien för att göra det möjligt. Till andra länder - där det råder exempelvis krig - är det inte möjligt att utvisa personer ens efter avtjänat straff, och då är det heller inte möjligt att föra över dem inom fängelsesystemet.

TT