Prydligt sorterade grundämnen firar 150 år

Periodiska systemet - oälskat av generationer skolbarn som kämpat med att lära sig grundämnena, men älskat av forskningsvärlden. I år fyller det 150 år. - Det är svårt att föreställa sig modern vetenskap utan periodiska systemet, det skulle vara som att åka tunnelbana utan karta.(TT)

Publicerad 2 mars 2019

””

Den vi har att tacka för periodiska systemet är ryssen Dmitrij Mendelejev. 1869 publicerade han en tabell över jordens grundämnen. Han visade att om man ställde upp dem efter vikt hade vart sjunde gemensamma egenskaper. Systemet organiserar grundämnena på ett sätt som gör det lätt att förutsäga hur de reagerar med varandra.

Tabellen var långt ifrån komplett, bland annat saknades ädelgaserna, men Mendelejev hade lagt in hål för de grundämnen som ännu inte var upptäckta. Det dröjde några år innan systemet uppmärksammades, men efterhand som nya ämnen upptäcktes och passade in i hålen fick systemet erkännande.

Nya grundämnen

Lars Öhrström är också ordförande för oorganiska divisionen i Internationella kemiunionen (IUAPC), som bland annat ser till att godkända grundämnen blir korrekt namngivna. När periodiska systemet blev berömt omfattade det 63 grundämnen, i dag finns det 118 godkända grundämnen.

””

Att ta fram nya grundämnen kan låta märkligt för den oinsatte eftersom många tänker sig att grundämnen är något som redan existerar, men så är inte fallet.

””

Hon är en av dem som jobbar med att ta fram nya grundämnen, så kallade supertunga grundämnen. Den praktiska användningen för dem är än så länge begränsad. Än så länge går de bara i forskningsstudier.

””

Som exempel nämner hon de tillverkade radioaktiva ämnena americium som används i brandvarnare och californium som kan användas för att hitta olja.

Mycket kuriosa

På väggen hemma hos Ulrika Forsberg hänger, liksom på jobbet, en utökad variant av systemet, som är både ett arbetsredskap och en dekoration.

””

Det finns också mycket kuriosa kring systemet. Till exempel har det många svenska kopplingar, som att flera grundämnen fått namn efter Ytterby gruva, som ytterbium. Eller holmium som döpts efter Stockholm. Eller att det som heter volfram i Sverige heter tungsten på engelska, efter tung sten på svenska.

Annars har det i sig få användningsområden i vårt dagliga liv. Ändå är resultaten av kunskapen, som är samlad i periodiska systemet, i högsta grad närvarande. Kunskaperna om hur olika ämnen reagerar med varandra har haft stor betydelse för utvecklingen av bland annat mediciner, material och livsmedelsprodukter.

Och vi bär själva med oss en stor del av periodiska systemet, berättar Lars Öhrström.