Lagrådet avvisar förslaget om barnkonvention
Regeringen beslutade i juli att barnkonventionen ska bli lag den 1 januari 2020 trots att flera juridiska instanser avstyrkt förslaget, bland annat med argumentet att formuleringarna i konventionen är för vaga för att tillämpas i domstol.
Sverige ratificerade konventionen 1990 och förband sig att folkrättsligt försvara den.
I sin första regeringsförklaring 2014 slog statsminister Stefan Löfven fast att konventionen äntligen skulle bli svensk lag. Genom att göra den till lag skulle den bli ett skarpare juridiskt verktyg och stärka barns rättigheter, fastslog en statlig utredning 2016.
Dagliga larm
De tunga juristerna i Lagrådet har mycket att invända mot regeringens lagrådsremiss. De pekar på att tanken har prövats tidigare och då avvisats med motivering att artiklarna i konventionen redan återspeglas väl i svensk lag. Dessutom har svensk lag redan anpassats bättre till konventionen.
Men Barnens rätt i samhället (Bris) håller inte alls med. Enligt organisationen vittnar barn dagligen om hur deras grundläggande mänskliga rättigheter kränks, trots att Sverige är bundet av konventionen. Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog manar nu regeringen att "visa handlingskraft".
Alltför allmänt
I en slutsats skriver Lagrådet: "De flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall."
Kritiken fortsätter:
"Det är en bakvänd ordning att först inkorporera konventionen och därefter låta en utredning kartlägga hur konventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning samt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden."
Barn-, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) skriver i en kommentar till TT:
"Vi ska nu analysera lagrådets synpunkter och bereder frågan vidare. Barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras".
Hon skriver vidare att "barns rättigheter behöver stärkas och regeringen har för avsikt att göra barnkonventionen till svensk lag".
TT
