Extremt hög beläggning på landets häkten

För att hålla det så tryggt och säkert som möjligt på landets häkten så bör det alltid finnas en hel del lediga platser. Helst ska beläggningen ligga på 80-85 procent, och aldrig komma över 90-strecket, anser Kriminalvården.

Men den senaste tiden har man allt oftare kommit en rejäl bit över den gränsen. Den 1 maj var beläggningen exempelvis hela 96 procent. Och det är något som får mycket allvarliga följder i ett land som Sverige, som återkommande kritiserats för långa häktningstider och omfattande restriktioner.

Praktiska konsekvenser blir fler transporter av de häktade, om de sitter långt ifrån den aktuella tingsrättsorten. Utredningar kan också fördröjas, om poliser konstant måste förflytta sig för att exempelvis kunna hålla förhör. Är det fullt på häktena kan man heller inte göra de reparationer som många av lokalerna är i stort behov av.

Säkerhetsproblem

Det här påverkar både individen och samhället, anser Nils Öberg.

Öberg påpekar också att den häktade kan komma att ha sämre förutsättningar när hon eller han antingen släpps ut i samhället igen, alternativt går vidare till anstalt.

Orsaken till den höga beläggningen är bland annat att många häktesplatser fått stängas, dels för att lokalerna är för dåliga, dels för att personal saknas. Att polisen fått fart på sin utredningsverksamhet påverkar också.

"Blir nervöst"

Fackordföranden Per Sunneborn är mycket oroad av läget. Han hävdar att det på vissa platser ibland varit så fullt att man fått sätta häktade i exempelvis arrestlokaler, som egentligen inte är anpassade för det.

Per Sunneborn är rädd att situationen blir än värre framöver, när ordinarie personal går på semester.

En lösning på problemet är att snabbt öka antalet platser, säger Nils Öberg. Men då behövs betydligt större anslag än vad myndigheten får i dag.

TT