Anmälda hatbrott en droppe i havet

Brottsförebyggande rådet (Brå) har hittat uppskattningsvis 6 270 polisanmälningar med hatbrottsmotiv under 2014 - en uppgång med 14 procent från året före.

Natten till onsdagen väcktes en grupp romer av en hotfull man utanför Kulturhuset i Stockholm. Romerna säger att de förföljs av personer som hotar och trakasserar dem.

Romerna har jagats bort från Kista i nordvästra Stockholm men de har inte undkommit hoten. Enligt en person som jobbar på HEM, föreningen för hemlösa EU-migranter, är detta vardagsmat för romer i staden.

Utsätts på gatorna

Brott med rasistisk eller främlingsfientlig bakgrund står för ungefär sju av tio fall. Andra har framför allt bedömts handla om sexuell läggning, islamofobi, antisemitism eller diverse antireligiösa motiv.

Att utsättas på gator och torg är fortfarande vanligast. Brott som hets mot folkgrupp har till stor del flyttat ut på nätet, särskilt med antisemitiska eller islamofobiska förtecken.

Hundratusentals tros drabbas

Samtidigt gör Brå en annan mätning, Nationella trygghetsundersökningen. Där pekar en uppskattning på att 136 000 människor i Sverige blivit offer för ett främlingsfientligt hatbrott under 2013.

Siffrorna kommer från vad ett mindre urval människor berättat själva, och ska tas med försiktighet, men skillnaden mellan hur många hatbrott som uppskattningsvis begås och hur många som polisanmäls är alltså enorm.

Brå lyfter fram flera skäl, som att den som har blivit utsatt känner skam eller är rädd för att inte bli trodd. Överst på listan: Brottsoffret upplever inte att det handlar om ett brott, eller åtminstone inte ett hatbrott.

"Positiv signal"

Om hat ligger bakom ett brott kan den som döms få straffet skärpt enligt en särskild paragraf i brottsbalken, men det sker sällan. Hatmotivet måste finnas i avsikten bakom brottet, ha utlöst det. Det ställer stora krav genom hela rättskedjan för att få en fällande dom där straffet skärps på det viset. Det är inte självklart att det måste vara så, enligt Godman.

TT