Efterlyses: Samling om ökande lärarbristen

Anledningen till Skolverkets oro är att lärarbehörigheten detta läsår är nere på 70,5 procent. Det kan jämföras med 71,4 procent de två föregående läsåren och 72,7 procent läsåret 2015/16. Trots en rad olika satsningar på bland annat ökade lärarlöner går alltså utvecklingen åt fel håll. Försämringen märks i 179 av landets 290 kommuner.

En av förklaringarna är att elevkullarna växer mer än lärartillskottet. Men det är också känt att många skolor har en tuff arbetsmiljö, samtidigt som de flesta branscher ropar efter arbetskraft. Därför är det nödvändigt att alla berörda - politiker, arbetsgivare, fack och myndigheter - sätter sig ned och analyserar läget, anser Peter Fredriksson.

Lösa konflikter

Enligt Peter Fredriksson måste andra yrkesgrupper - som elevassistenter och socialpedagoger - avlasta lärarna mer än i dag.

Skolverkets statistik visar att det finns drygt 2 100 heltidstjänster som lärarassistenter. Det är inte många i relation till antalet heltidstjänster grundskolelärare, som är 88 200. Antalet assistenter kommer sannolikt att öka, med tanke på att en satsning finns med i januariöverenskommelsen mellan S, MP, L och C.

Riktade insatser

Som tidigare är lärarbehörigheten generellt högre i kommunala skolor än i fristående skolor: 71,5 respektive 63,1 procent. Det är också fortsatt stora skillnader mellan kommunerna och mellan skolor i en kommun vad gäller lärarbehörighet.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) håller helt med Peter Fredriksson om att lärarbristen är ett stort problem som kräver samarbete. Hon påpekar att det redan finns ett etablerat samarbete mellan regeringen, fack och arbetsgivare.

TT