Den "teknologiska singulariteten" är ett hypotetiskt framtida tillstånd där intelligensexplosionen hos maskiner blir så stor att vi knappt kan föreställa oss konsekvenserna.

I "Chappie", Neill Blomkamps tredje film efter säkra genombrottet "District 9" och inte lika framgångsrika "Elysium", är man inne och nosar på precis detta. Handlingen utspelar sig i ett framtida Johannesburg, där kriminaliteten är skyhög och ordningen upprätthålls med polisrobotar som tillverkas av företaget Tetravaal. Där jobbar Deon Wilson (Dev Patel i ytterligare en roll som supersmart nörd) och han har lyckats skapa ett riktigt medvetande till en av robotarna.

Så föds Chappie (Sharlto Copley), oskyldig som ett barn. Han hamnar snabbt i händerna på ett gäng skurkar som uppfostrar honom i enlighet med gangsterlivets värderingar, vilket får honom att kämpa med sin identitet. Gänget spelas av sydafrikanska rap-rejvarna Die Antwoord, som är ungefär lika nyanserade som Ronny och Ragge. Det är underhållande i cirka tjugo sekunder, sedan är de bara jobbiga och greppet att de använder sig av sina egna band-t-shirts känns påklistrat metaspexigt.

I stället för att fördjupa sig i det högintressanta fenomenet exploderande artificiell intelligens, och undersöka den mångbottnade dynamiken som uppstår mellan en "skapare" och dess avkomma, fastnar Blomkamp i en soppa av trist mänskligt tjafsande i stil med machobråk om vem som ska få ha den bästa roboten.

Hugh Jackman dyker upp i en olycklig hockeyfrilla och kahkishorts och vill få Tetravaal att sponsra honom och hans jätterobot "Moose" och ställer till med primadonnalika grälscener. Det är ett jättetråkigt spår. Sigourney Weaver i rollen som robotföretagets vd är helt bortkastad. Det börjar minst sagt kännas oroväckande att Blomkamp har fått uppdraget att regissera nästa "Alien"-uppföljare.

TT