Ett liv i Tolstojs skugga

I mer än två decennier har Carola Hansson gått ut och in i familjen Tolstojs värld. I romanen "Masja", den tredje och avslutande delen i en litterär triptyk, knyter hon ihop trådarna genom att skildra Lev Tolstojs älsklingsdotter Maria Lvovna. Masjas födelse 1871 höll så när på att ta livet av modern.(TT)

Publicerad 10 september 2015

Masjas födelse 1871 höll så när på att ta livet av modern. När fadern Lev Tolstoj i ett brev två år senare beskrev sin dotter var det som ett svagt och sjukligt barn - "väldigt intelligent och fult" - en människa som med största sannolikhet skulle lida och söka sig igenom livet.

Författaren Tolstojs ord kom att bli profetiska. I Carola Hanssons dokumentärroman skildras en ung kvinna som drabbas av svåra umbäranden under sitt korta liv, men som bemöter svårigheterna med en nästan ofattbar andlig styrka.

””

Annons

Masja ville annat

Egentligen hade Carola Hansson inte tänkt skriva någon tredje del i den svit om familjen Tolstoj som började med "Andrej" 1994 och fortsatte med "Med ett namn som mitt" 2009. Berättelserna om Andrej, det svarta fåret i familjen, och Andrejs okände son äventyraren Ilja, räckte gott, tyckte hon. Men Masja ville annat.

””

Pappa Lev framstår i boken som en mycket komplicerad person. Av sin samtid ses han som ett slags profet och moraliskt föredöme, som kämpar för de svaga och fattiga i samhället. I familjen är han den store patriarken som förbjuder sina döttrar att gifta sig och förmedlar en sexualfientlig syn på relationen mellan man och kvinna.

””

Levde i gränslandet

Carola Hanssons fascination för Tolstojs familj väcktes av en slump. För mer än två decennier sedan blev hon ombedd att skriva manus till en dokumentärfilm om författarens hustru Sofia Andrejevna. Under researcharbetet blev hon alltmer fascinerad, dels av Tolstojs enorma betydelse under sin levnad, dels av hur familjen levde i en sorts gränsland mellan fantasi och verklighet.

””

Också Carola Hanssons bok befinner sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet. Den bygger på gedigen research bland annat på Tolstojs gods Jasnaja Poljana i Ryssland, men berättar samtidigt om Masjas känslor och tankar på ett sätt som ingen kan verifiera.

””

Långsamheten ett val

Bristen på den sortens vittnesbörd skapade en större kreativ frihet, konstaterar hon. Att Masjas berättelse skildras på ett långsamt, språkligt vindlande sätt var också ett tydligt val - i en tid som annars premierar snabba, lättsmälta historier.