Sverige riskerar budgetsmäll i EU

EU-kommissionen föreslår en budget på 1,11 procent av EU-ländernas samlade BNI för nästa budgetperiod 2021-2027. Skillnaden kan tyckas liten mot nuvarande 1 procent av BNI, men för Sverige som betalar mer till EU:s budget än vad som kommer tillbaka i form av olika stöd, motsvarar det enligt regeringens beräkningar 15 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 35 procent jämfört med vad Sverige i genomsnitt betalar under perioden 2014-2020.

Som jämförelse kostar polisen 25 miljarder kronor om året och försvaret 50 miljarder.

Kan drabba välfärden

Statsminister Stefan Löfven (S) varnar för att en ökad EU-avgift kan gå ut över välfärden.

Även Konjunkturinstitutet räknar med att en ökad EU-avgift naggar på reformutrymmet.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson ser höjningen som försumbar ur ett makroekonomiskt perspektiv, då svensk BNP snart passerar 5 000 miljarder kronor.

Väntad kritik

För EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström var den svenska kritiken väntad.

Hon anser att kommissionen presenterat en återhållsam budget, som också gynnar Sverige.

Förhandlingarna om nästa sjuårsbudget är särskilt komplicerade eftersom Storbritannien lämnar ett budgethål på mer än 100 miljarder kronor om året efter sig när landet lämnar EU. Samtidigt vill EU satsa mer på nya områden som gränsbevakning, migration och försvar.

Slopad "rabatt"

Sverige kommer också att bli av med "rabatten" på EU-avgiften, som i fjol uppgick till runt 6 miljarder kronor. Det är en kompensation för länder med hög avgift, som nu ska fasas ut.

Hon förutspår mycket tuffa förhandlingar, där Sverige tänker kroka arm med andra budgetrestriktiva länder. Men det är endast Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna som säger blankt nej till en ökad EU-budget. De flesta har sagt att de är beredda att betala mer, inklusive tungviktarna Tyskland och Frankrike.

TT