Skattehöjning på ISK-sparande får skarp kritik

Regeringen höjer skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar i höstens budget efter förhandlingar med Vänsterpartiet. Höjningen ger helt fel signaler och uppmanar folk till att låna i stället för att spara, anser kritiker.(TT)

Publicerad 9 september 2017

Enligt Vänsterpartiet har skattehöjningen positiva effekter på jämställdheten.

"Det är en träffsäker och bra reform på det sättet att den riktas mot den tiondel av befolkningen som har högst inkomster, varav en majoritet i gruppen är män", skriver Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, i ett pressmeddelande.

Annons

Sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring beskattas genom så kallad schablonbeskattning. Höjningen på 0,25 procentenheter införs vid årsskiftet och beräknas öka skatteintäkterna med 790 miljoner kronor.

Den årliga skattehöjningen för ett genomsnittligt ISK-konto på 80 000 kronor blir då 200 kronor.

"Ger folk fel signaler"

Trots det är Clas Hemberg, sparekonom på Avanza bank, mycket kritisk till höjningen som han anser ger fel signaler och kan blåsa upp lånebubblan. Idén när ISK-kontot introducerades för fem år sedan var att införa en enkel, lättbegriplig sparform som alternativ till dyrare och krångligare fondkonton.

2016 försvann också avdragsrätten för privat pensionssparande i IPS samt pensionsförsäkringar.

””

"Höj skatten på slips i stället"

De flesta som har ett ISK-sparande är vanliga småbarnsfamiljer mellan 30 och 40 år, enligt Hamberg. Vänsterpartiets argument att reformen är bra för jämställdheten ger han inte mycket för.