Så ska slåtterängen räddas

– Här finns rester av unika slåtterängar, säger Thomas Tranefors, naturvårdshandläggare i Tranemo kommun.

Tranemo. Några kilometer in i skogarna utanför Tranemo ligger ett flertal gårdar i ett äldre odlingslandskap som nås via skogsvägar.

Här ligger Snaråsatorp. Den mesta skogen är avverkad men annars ser det ut som när Erik Andersson bodde här, den sista som brukade jorden. Han hade häst och slog gräset med lie. Fotograferna Tore Hagman och Dan Korn har dokumenterat arbetet på gården.

–?Alldeles intill boningshuset ligger det slåtterängar som är värdefulla att bevara, säger Thomas.

Den nuvarande ägaren till gården, Jesper Bartholdson har givit sitt samtycke.

–?Länsstyrelsen har klassificerat betesmarken som extra speciell enligt natura 2000 men den behöver restaureras för att komma till sin rätt, säger Jesper Bartholdson.

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. I Västra Götalands län finns 402 Natura 2000-områden och fler områden kommer.

–?Rent formellt är det Länsstyrelsen som har skötselavtalet och det gäller för detta och nästa år.

Jesper Bartholdson säger att han har ett intresse för gamla miljöer och hus.

–?Detta är en gårdsbild som naturligtvis ska lyftas fram som den har sett ut genom åren, det tycker jag är viktigt.

–?Marken är upplåten till Länsstyrelsen som bekostar restaurering och kommunen håller i det, säger Thomas.

När Naturskyddsföreningen på 80-talet inventerade Snaråsatorp fann man 170 växtarter. Första steget i restaureringen har varit att hägna in området för betesdjur.

–?Under något år ska hästar eller nötboskap beta av området, sedan kommer ängarna att hävdas antingen med en slåtterbalk eller viss del med lie.

Blomster och insekter

Thomas säger att slåtterängen är viktig för att lyfta fram inte bara artrikedom utan också kulturvärden.

–?I dagens landskap hittar man blommor mest vid vägkanten, så var det inte förr. Slåtterängar står för en stor del av blomster och insekter.

Han jämför med statistik från Älvsborgs län där antalet slåtterängar på 1800-talet uppmättes till cirka 40 000 hektar. I dagsläget finns det bara 70 hektar kvar.

–?I Tranemo finns fem till tio slåtterängar på totalt två, tre hektar.

Slåtterängar är värdefulla då de står för hög biologisk mångfald.

Det är beslutat i Riksdagen att den biologiska mångfalden ska bevaras så långt som möjligt.

För tranemoborna kan projekt Snaråsatorp innebära möjlighet att till exempel göra en cykeltur och se en äng som den såg ut förr i världen.

–?Vi sjunger om de fagra blomsterängar, att binda kransar med mera men många har knappt varit på en riktig äng.

Thomas säger att det finns mycket artrikedom som vi inte vet något om.

–?Till exempel kan man forska om de gener som finns i svampar och det kan komma till medicinsk användning.

Berättar för allmänheten

Det utgår miljöstöd från EU för att sköta slåtterängar. Det ställs vissa krav för att kunna söka det högsta stödet på 10 000 kronor per hektar och år.

I kväll klockan 19 kan intresserade komma och lyssna på Thomas. På Tranemo bibliotek berättar han om ängar i allmänhet och Snaråsatorp i synnerhet. µ