Manifestation i Tranemo drog många

Ett hundratal besökare/deltagare samlades vid Forumtorget vid 17-tiden. Inte för att demonstrera mot – utan i en manifestation för. För solidaritet och gemenskap.

Så såg också den tanke ut som föddes i Ingela Carlssons huvud under valnatten. Ingela, lärare vid Tranängskolans invandrarklass, började sprida sina idéer om en manifestation – och i går var det alltså dags.

De partipolitiska skiljelinjerna hade medvetet skalats bort. Och talare efter talare höll sig just till budskapet att vi alla behöver, är beroende, av varandra.

Kommunalrådet Crister Persson pratade om allas rättigheter, möjligheter och för den delen skyldigheter. Lars-Åke Larsson, fullmäktiges ordförande, dammade av gamla Västgötalagen och dess – idag – obegripliga syn på invånare i olika svenska landsändar.

Stig Carlsson, positiv humanist, slog fast att Sverige levt i fred i 200 år. Hos honom etsades vetskapen om världens orättvisor fast när bilderna på Biafrabarnen dök upp i TV. ”Jag kunde varit född där – men föddes här”.

Fast flest leenden och applåder fick 17-åriga Asnath Kalala som bytt ut Kongo-Kinshasa mot Limmared och som denna kväll sjöng ”Det vackraste jag vet”.

Ingela Carlsson själv då?

Jodå, hon lyste i höstkylan.

– Det känns gott nu. Jag känner mig rik med så många goda vänner omkring mig.