Nyheter

Här grävs glasets historia fram

Fjärrvärmerören bildar sicksackmönster mellan husen. Nere i dikena står två man och gräver. Med väldigt små spadar.
Nyheter • Publicerad 15 augusti 2009
Henrik Ahlström och det bästa av allt. En form som lär ha använts på 1700-talet.
Henrik Ahlström och det bästa av allt. En form som lär ha använts på 1700-talet.Foto: Magnus Josefsson
Tomas Gustafsson gräver fram Limmareds glashistoria.
Tomas Gustafsson gräver fram Limmareds glashistoria.Foto: Magnus Josefsson
Ett foto från 1880. Hade Tomas och Henrik funnits med på den tiden hade de stått ungefär mitt i bilden.
Ett foto från 1880. Hade Tomas och Henrik funnits med på den tiden hade de stått ungefär mitt i bilden.Foto: Magnus Josefsson
Dagens fynd vid glasutgrävningarna.
Dagens fynd vid glasutgrävningarna.Foto: Magnus Josefsson

De två, Tomas Gustafsson och Henrik Ahlström från Limmareds Hembygdsförening, har tagit vara på chansen. När dikena ända fanns kunde de passa på att gräva lite själva. Gräva fram Limmareds glashistoria.

– Precis här låg det första glasbruket. 1740 grundades ju bruket och 1902 flyttade det till andra sidan vägen, säger Tomas och pekar.

Där, på andra sidan Storgatan och bara hundra meter bort, tornar dagens glasbruk upp sig. Men det är här, bakom huset med adress Storgatan 25, som historien finns.

Tomas och Henrik tar några tag med sina spadar igen. Även för en lekman är det lätt att se spåren från glasbruket. Krossat glas och andra rester från fornstora glasdagar ligger i lager på lager.

– Man brukar säga att det inte går att gräva i Limmared utan att hitta glas. Och det stämmer nog.

Glaskross användes som fyllnadsmaterial och spreds ut över bygden. Men det var här som själva hjärtat fanns.

Tomas radar upp dagens fynd. Några glasflaskor i varierande storlekar och i varierande skick, en blomsterpinne, ett mätglas.

Och så det bästa för dagen. En form som använts vid glastillverkningen. ”Och den är nog från 1700-talet”.

Tomas och Henrik ser ut över området igen. Hyreshusen här byggdes i början av 1960-talet.

– Och undrar hur mycket man kunde hittat då. Men det var väl ingen som tänkte på det.

I och för sig har hembygdsföreningen hunnit samla på sig mängder av glasföremål genom åren. Inte bara från Limmared förresten, även glasbruken i Nittorp och Bollsjö i Mossebo har bidragit.

Nu har Tomas och Henrik och de andra någon vecka på sig att leta efter glashistoria. Sedan fylls fjärrvärmedikena igen.

– Vad vi ska göra med det vi hittar? Dokumentera och kanske visa upp det. Men det är hur som helst spännande att hålla på.

Glasmuseet och konsthallen i Limmared har tagit emot 2?000 besökare hittills i år. Fler skulle det säkert bli om det fanns mer av bristvaror som tid och pengar. Och drömmen om en egen glashytta lever kvar.

Men först måste fjärrvärmedikena utforskas.

* 1740 gavs det privilegiebrev som var själva starten för verksamheten. Glasbruket är Sveriges äldsta som fortfarande är i drift.

* Gustaf Skarp, senare adlad och med namnet Ruthensparre, ägde då Limmareds säteri. Och han insåg att det fanns gott om råmaterial lämpat för glastillverkning i bygden. Dessutom behövde Sverige fler glasbruk.

* Redan 1746 konstaterade Carl von Linné att ”tekoppar från Limmare glasbruk, sågos gjorda så artigt, att de icke allenast tävlade med de kinesiske till formen...”.

* På glasbruket har allt från enkla buteljer till slipat glas tillverkats. Kristallglastillverkningen upphörde 1935 och tjugo år senare stängde munblåsningsverkstaden.

* Medicinglas, läskflaskor och konservburkar är stora produkter i dag. Och så naturligtvis Absolutflaskan. Allt som allt tillverkas mer än en miljon flaskor och burkar om dygnet.

Magnus Josefsson
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.